Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11. November - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POPULÄR RADIO
239
Fig. 3. Vid mycket tät koppling följer anodströmmen kurvan »h>,
d. v. s. dämpningen blir så stor, att heterodynvågmetern slutar
svänga inom området a—b. 1 praktiken användes kurva »3».
lätt beräknas ur ekvationssystem 1. På grund av
sekundärkretsens närvaro får man in en term Z/:
Z"~
Zp=Z1 + Z2’=Z1–7jr=
=n+jxr
(jcoMP
= rx+/V
r2+jx2
co2M2(r2—jxo)
+ *
= rt +
co2M2r„
-jxi—r
.w2M2x,
(2)
2, 2 ■/–i. 2 l_ 2
2 ’ 2 2 ’ 2
= rl + r2’+j(x1—x2).
Tydligen får resistansen i primärkretsen ett tillskott r/
från sekundärkretsen, vilket tillskott blir särskilt stort vid
resonans, ty då är x2 = 0 och nämnaren i uttrycket för
r/ alltså reducerad till rs. Sagda uttryck blir r/ =
(x>’M*/rt, och då här ömsesidiga induktansen ingår med
sin kvadrat, är det tydligt, att resistanstillskottet blir
speciellt stort, om dels resonans föreligger och dels
kopplingen är mycket tät, d. v. s. kopplingsfaktorn
M
lösare, erhålles ett strömförlopp enligt kurva »2», som
medgiver en betydligt noggrannare kalibrering än
förloppet enligt kurva »1». Man observerar här det »kick»
i kurvan, efter vilket kalibreringen sker. Ofta kan
mätnoggrannheten ökas genom att svängningsintensiteten
minskas, vilken minskning kan åstadkommas med hjälp av
glödströmsreostaten. Anodströmsvärdet stiger då och
»kic-ket» blir förlagt högre upp på skalan, vid »3» i fig. 3.
Det bör kanske nämnas, att övergången från
ström-källan EqC! i fig. 2 a till strömkällan ViCi/\ri i fig. 2 b,
där motståndet Atänkes utgöra en del av motståndet ru
sker enligt ett av fransmannen Thévénin uppställt teorem.
För detta teorem skulle man kunna införa benämningen
»ekvivalentströmkällans sats» enär det utsäger, att
anordningen EqCx enligt fig. 2 a kan utbytas mot en
ekvivalent strömkälla, innehållande en emk och en
serieimpedans. (»Ekvivalentströmkällans sats» representerar en
formulering av Thévénins teorem.)
2. Mätning av rörkonstanter.
En enkel anordning för mätning av
förstärkningsfaktorn visas i fig. 4. Över ett par motstånd Rt och R2
tillföras här galler och anod spänningar av motsatt fas. Vid
ett visst värde på R3 blir växelströmmen i anodkretsen
noll och hörtelefonen tyst. Betecknas inre
gallermotståndet Qg, erhålles kompensationsvillkoret:
q«R i
varav
R,
Ki• Q*
(3)
VL,L2
stor. Det är när båda de nämnda villkoren äro för
handen, som r/ blir så stor, att heterodynvågmetern t. o. m.
slutar svänga.
Vid resonans är Xi=x/=0 och kretsarna kunna
närmas intill varandra utan att frekvensen ändrar sig. (Vid
litet spolavstånd erhålles dock en viss frekvensändring
på grund av läckkapaciteternas inverkan.)
Resonansstämmes ej kretsen L2C2, blir x/^0 och närmas nu L2C2 till
LjCi, kommer den förra kretsen att tränga den senare åt
sidan i frekvens. Frekvensen söker ställa in sig så, att den
imaginära termen i uttrycket för Zp blir noll, d. v. s. så
att impedansen sedd från strömkällan blir rent resistiv.
I fig. 3 visas ett diagram över anodlikströmmens
variation med stämkapaciteten Ci hos heterodynvågmetern
för så stora värden på kopplingsfaktorn, att röret slutar
svänga inom området a—b. Göres kopplingen avsevärt
Man tager lämpligen upp kurvor ju=f(Ve) för några
olika anodspänningar.
För mätning av inre motståndet q och inre
gallermotståndet qg kunna bryggorna i fig. 5 användas. Dessa
bryggor arbeta med s. k. Wagner-jord, som inställes genom att
hörtelelongrenen frigöres upptill och fälles rakt nedåt
till jord. För att få korrekta mätvärden måste man
eliminera inverkan av kapaciteter mellan rörelektroderna,
i - o
Fig. 4. Koppling jör mätning av förstärkningsfaktorn. Då röret
arbetar med negativ gallerförspänning är vid tyst hörtelefon
förstärkningsfaktorn lika med förhållandet Ri/Ri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
