Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Courdag presenterades hon af Drottningen sjelf, under
de största eloger, för Franska Ambassadören. Le C o
inte de Tessin ne jure que par eux. I Grefve Axel
Fcrsens och min bror Carls hus äro alla gamla vänner
negligerade för att fjäsa med dessa. Och hvarföre? Är
det derföre att Grefve Bjelke synes dem vilja sluta sig
till den goda saken, eller redan gjort det? Är det i alla
fall en så stor förtjeust? Om vår sak är god, behöfva vi
då så utomordentligt krypa för dem, som inse det
påtagliga ? Jag tycker att vi vanära vår egen sak genom
dessa låga förödmjukelser. Jag vill intet tala om vår
lätlro-genhet. Det säkra är åtminstone, att tvännc sätt finnas
att vinna anseende här i landet: att skrufla och skrika
samt ljuga så mycket man kan och rapportera så länge
dagen räcker; samt att byta om parti och tänkesätt ett
par gånger vid livarjc riksdag. Jag skrifver detta utan
någon tillämpning på de i sanning vördnadsvärda
personer, hvilka jag nyss nämnde. Men i allmänhet är saken
sann, och jag vädjar till tusentals reflexioner af dem,
som kunna begrunda vår ställning *).
Något före Påskhelgen i år utflyttade D.D. K.K. M.M.
till Ulrichsdahl, och spordes Ofverhetens tanka vara att
icke mera återkomma till Stockholm forr än i höst;
hvilket mycket misshagade mången, hvilkas förnöjelse öfver
närvarande riksdags gång och utseende nu hunnit sin
högsta höjd.
*) Om denne Grefve Bjelke heter det i en af Mössornas efterlemnade
anteckningar:
".Landshöfdingcn Gref Bjelke (son af den förträflliga RiksRådet
Thure Bjelke), som var i löndom Hofvet tillgifven, var af den
tan-kan, att första frågan, som borde företagas hos Ständerna, skulle
hlifva om större makt för Konungen, och sedan om redogörelsen
för rikets förvaltning; hvilket dock säkert hade blifvit ett lika
trä-toäpplc mellan Ständerna, som om Konungavalet vid 1743 års
riksdag, dä alltsammans råkade i förvirring.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
