- Project Runeberg -  Portefeuille, utgifven af författaren till Skildringar ur det inre af dagens historia / Del 1 /
232

(1837-1845) [MARC] With: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jag nu Lär lemnar i (tysk) öfvcrsättning. Några vänner
önskade hafva afskrifter deraf. Jag beslöt derföre att låta
trycka livad jag skrifvit; men icke att göra det allmänt
bekant. Jag insåg det vara för ofullkomligt dertill, och
förutsåg att jag derigenom endast skulle ådraga mig hat;
ty jag kände Regeringen och tänkesätten i den corps
jag tjente. Men genom boktryckarens missförstånd
såldes fem exemplar, mot min vilja ocli vetskap.
Tjenst-agtiga menniskor, eller den hemliga polisen –––-

skyndade att berätta för KronPrinscn att en bok
utkom– mit, som handlade om Arméen. Han bar aldrig ansett
det löna mödan att lära sig svenska språket. Således
kunde bokens innehåll - - - - lätt misstydas, eller också
för mycken sjelfständighetskänsla och intet
smicker. Man blef förtornad ––– Min Öfterste

sade mig, att jag genom min skrift skymfat alla mina
kamrater och att jag borde gifva dem upprättelse, under
följande villkor: »jag skulle förbinda mig att aldrig
skrif-va mer eller göra annat, än hvad kamraterne gillade.
Jag skulle öfvcrlemna alla exemplaren till förstöring och
för mitt vågade uttryck: att nu varande garnisonstjenst
»t’ore ett lapprij skulle jag för- och eftermiddagame
ex-»cercera bland Regementets rekryter». Således skulle
jag degraderas och sättas under förmyndare. Hade jag
varit en missdådare, skulle mitt straff aldrig kunnat
blif-va värre. Jag förklarade högtidligt att jag önskade
afsked från en corps, som kunde fordra sådana
förliknings-villkor. Man gaf mig betänketid. Också lät man mig
förstå, alt om blott de tryckta exemplaren af den
nämnda boken förstördes, skulle förmodligen allt vara glömdt.
Jag gjorde ett steg till försoning; man hycklade vänskap.
Jag lemnade kamratemc de tryckta exemplaren; och
sedan de blifvit uppbrände, sade man mig, under en låt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:38:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portef/1/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free