- Project Runeberg -  Portefeuille, utgifven af författaren till Skildringar ur det inre af dagens historia / Del 2 /
30

(1837-1845) [MARC] With: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ryktet går som vore han sjelf omtänkt på någon,
som kunde underlätta dess arbete samt i framtiden blifva

stein tjelf ej nanangifves a^t mottaga mutor, så var likväl en
särdeles genväg alt gifva dem åt denne * preslen, som sedan bar
så-dane skänker till delnings emellan Baronessan och RiksHofRådet
Knorr, hvilken sednare så till sägandes allena vet af all
hemligheten , står ogement väl hos H. M. Kejsarinnan och är Geheimte
StatsSekreterarens ende och förtrolige rådgifvare. Som nu unge
regerande Fursten af Löwenstein, en brorson af ofvannämnda
Grefvinna Stahrenberg, uppehåller sig här i Wien, dels-att
fullborda sitt gifte med en Prinsessa af Holstein, dels att drifva en
ansenlig process mot Grefvarne af Stolzberg; så blef beslutadt, att
han till understödjande af detta sednare mXlet skulle bjuda
be-mälte prest en summa af sex tusen gulden, hvilket ock verkligen
skedde samt med hemliga löften emotfogs. Efter några dagars
förlopp blef saken H. M. Kejsaren forebragt, i förmodan, att utan
vidare omsvep och på så säkra vittnesbörd, fallet efter handen skulle
följa angifvelsen; men den ogemena kredit och nåd, hvilka Baron
von Bartenstsin sig förvärfvat, gjorde, att Kejsaren lät honom
genast förekalla, föreställandes honom: huruledes H M. härtills haft
den tankan, som vore ingen af dess undersåter mera oegennyttig
än han, hyarföre honom ock aldrig penningar vägras, när han dem
vid Hofvet begär (hvilket jemväl oftast till ansenliga summor sker);
men att nu emot förmodan annat måste förnimmas, hvarpå hela
händelsen blifvit honom förehållen. Baron von Bartenstein, mycket
bestört häröfver, har straxt budit sitt hufvud till borgen för sin
oskuld, och genast ifrån Kejsaren begifvit sig till Fursten af
Löwenstein, som då äfven varit vid Laxenburg, bedt honom säga sig
rena sammanhanget, utlofyande i dylikt fall vilja antaga sig dess
process såsom sin egen; men i vidrigt skola blifva hans uppenbare
vederdeloman. Fursten har, eftet något omsvep, berättat huru
tillgått, hvarpå af Kejsaren, uppå Baron Bartensteins anhållan,
cn Kommission förordnats, bestående jemte honom af Riks
Vice-Kanslern, ännu en annan samt en Furst Löwensteins betjent.
Presten har enständigt nekat, till dess han, öfvertygad med vittnen,
måst vidgå, att han dessa 6000 gulden på ofvannämnde vilkor
an-nammat, och kort efter till Grefve Lamberg utlånt, hvars
originalobligation producerades, och som den var ställd på prestens namn,
föll allt straffet på honom allena, och bestod endast deruti, att
han forvistes utur huset. Denna ringa näpsten och flera
omständigheter förmå ej betaga misstankan, som hade Frun i huset och
RiksHofRådet Knorr, enligt första angifvelsen, verkligen njutit
deras delar af rofvet. Emedlertid är säkert, att Baron Barten-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:38:41 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portef/2/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free