Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
främmande personer. 1739 i Januari månad hade han
den olyckan, att, under springandet på glanskisen skada
knäskålen på högra benet, som i början knappt märktes
utom någon ömhet och mattighet i knäet, men efter
några veckors förlopp blef man varse, att knäskålen var
fastgrodd och ej kunde böjas. Man försökte då med
nästa fältskär, och nyttjades äfven Loka bad och gyttja, men
utan hjelp. 1741 sändes han till Linköping till en då
namnkunnig fältskär vid namn Stapelmor, var der ett
halft år, troddes blifvit .bättre, men var ej så- 1742
passerades t/2 år i Westergyln i samma ändamål, men
för-gäfves. Det värsta var att läsning försummades, de
tiderna då han var utan handledare. 1742 om hösten
be-gynte knäet bli magtlöst, svullna och kännas mycken
värk, så att jag måste antaga kryckor att gå på. Samma
höst voro alla mina bröder engagerade i Militaireu och
borta, så att man ej ville hålla vidare enskild
Information, utan det lilla jag för värken skulle kunna uträtta
var att lära BruksBokhålleri och revidera
Bruksräkenska-per. Men år 1743 uti Februari reste jag till Stockholm
för att söka Fältskär, hvaribland en Schytzer var mycket
berömd; men då han påstod, att det mera ej var
möjligt att bota, utan mitt öde vore att alltid gå på krycka,
ej heller på min proposition ville afsåga lodpipan för
att bli af med värken, så i en slags desperation antog
jag en gamngal gumma, enka efter en Dansk Löjtnant,
som dödt i Stockholm under fångenskapen i Carl den ’
Tolftes tid, som bodde öfverst på Brunkeberg, som efter
lT/2 års vistande i Stockholm i mycken enslighet såsom
utan all bekantskap, curerade mig, att jag någorlunda
kunde gå, äfven utan käpp, så att’jag med stort npje
reste från Stockholm i Augusti 1744. Under mitt
vistande der hade jag i min kammare sett Dahl-allmogens in*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>