- Project Runeberg -  Portefeuille, utgifven af författaren till Skildringar ur det inre af dagens historia / Del 2 /
223

(1837-1845) [MARC] With: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ändamål» embelsmannens oberoende» vore försvunnet,
ifrån den stund han icke mera stod säker derför.

Om med allmän opinion får» utan förvrängning,
förstås Allmänhetens omdöme, så åberopar jag, med
fullkomligaste trygghet, sielfva allmänna opinionen til bevis»
alt den aldrig varit, och icke är sådan, som förföljelsen
velat den framställa. Med en visshet, hvaraf trösten
uppehållit mina krafter, känner jag, at opinionen
innebär et mera än vanligt deltagande för mitt lidande; och
lemnar så väl åt de allmänna ämnen, hvilkas afhandlande
ådragit mig förföljelsen, som åt min ståndaktighet att den
bära, ett bifall, som Allmänheten ännu aldrig gaf åt den
hon ansåg förtient af sina olyckor; men jag bör ändå
erindra, huru litet rättvis opinionen alltid varit i sine
domar om personer, och deras värde. — Var väl
Rousseau iastfull derföre, at sielfva Voltaire sade det i många
smädeskrifter, och jemväl, en liten tid, hade partisinnets
medhåll i Rousseaus egen hembygd? Helvetius, Pombal»
Colligny och Byng, voro de val förtiente af de
förföljelser, som smädelsen och förtalet emot dem åstadkommo,
och hvarvid opinionen också åberopades? Förtiente väl
Milton den fattigdom och det föragt, hvari han lefde
och dog? — Nej; —• Allernådigste Herre och Konung!
—-Med namnen af desse män har jag icke dierfhelen, eller
oförståndet, att mäta mitt; men med sielfva deras öden
bevisar jag, at, i alla tider, var den man svag, om ieke
orättvis, som bedömt, efter opinionen, sine
medmenni-skors värde och fortienst.

Jag rädes likväl icke att., när som hälst, til
sanningens och förnuftets pröfning, sielf framkalla de
anledningar til en vidrig opinion, som man emot ntig vill före- .
gifva; och jag behöfver därvid icke mera, än blott at de
icke vanställas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:38:41 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portef/2/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free