Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»När Galetzky blef framhafd och skulle foras till
Konungen, mötte honom Gref Stenbock oförseendes pä
gatan. Sedan Gref Stenbock frågat honom: hvem han
var? steg han närmare till och slog honom på munnen
med de orden: «Hoc jam habebis pro meo manifesto, quod
tam impudenler tractavisti.» Saken var denna: Då Gref
Stenbock för tu år sedan gaf ut sin publication i
Reus-sen, och densamma var kommen till Lemberg, hade
Galetzky med föraktliga ord spottat på den, rifvit den
sönder och ändtligen trampat den under fotterna. Detta
lärer någon af dem, som sedan förklarade sig för Ko*
nungen och hade sin deputation till Svenska
högkvarteret, hafva berättat, tvifvelsulan att insinuera sig hos
Gref Stenbock, Alltså tog han i hastighet ofvannämnde
revanche. Efter Gref Pipers berättelse, tyckte Hans Maj:t
hvarken om det förra eller sednare; men lät det så i
stillhet passera. Galetzky hade ingea ursäkt för det han
gjort; men emedlertid var han nu Konungens fånge.
Hos Gref Stenbock var justus dolor; men den ’hade hans
générosité i närvarande tillfälle bort moderera.»
Detta tilldrog sig i nejderna kring Weixeln.-
Vapenlyckan förändrades, och några år senare blef trakten
kring Elben vittne till ett uppträde af ännu mera
motbjudande art, hvilket ingen «justus dolor» ens kunde
förgylla med ett sken af ursäktlighet. Också var det förra
ett ögonblicks verk, öfverilningen af en personligen
förfördelad Svensk; det sednare: en öfverlagd låghet,
uttänjd med barbarers vanliga ilska och slutad med deras
feghet. Berättelsen hvälfver sig, som läsaren finner,
kring adertonde seklets första årtionden, innan det
kunskapens träd ännu hunnit knoppas, som Czar Peter
planterat vid stränderna af Newa, och medan den civilisa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
