Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konungen jag nogsamt kände. *) Nar vi hunnit ankom*
ma till General Adlercreutz’s logis, stadnade jag uti do
yttre rummen, hvarest åtskilliga officerare voro, afhvilka
en satt oc.li skref. En civilklädd person var äfven när»
varande, som ådrog sig min Uppmärksamhet; och vid när»
mare påseende var det Major Modée vid Amiralitetet.
Efter en stunds förlopp aflägsnade sig Ofverste
En-gelbrechten och äfven Major De la Grange: den sedna»
re för att afgå till Hofmarskalken Silfversparre, med
anmodan att möta General Adlcrcreulz på slottet.
Klockan mellan 6 och 7 ankommo flere militärer, som flngo
uppdrag och åter förfogade sig bort. Öfverste Suremain
kom och bortgick tvänne gånger. Kapten Jernschöld vid
artilleriet fick äfven uppdrag och aflägsnade sig.
Klockan omkring 7 fick Generalen befallning att infinna sig
klockan 8 hos Konungen. Under det kaffe serverades,
frågade jag General Adlercreutz: hvad han tänkte om
denna dagens utgång? Han såg litet på mig och yttrade
sedan: »Utgången af denna dag, min bästa ***! hoppas
»jag skall ge oss glada utsigter, om Kungen följer goda
»råd< Ni får väl sjelf erfara det. Jag för min del är
»gammal soldat och vågar se faran tvärt i ansigtet.»
Klockan närmare 8 åtföljde jag Generalen, då vt
först begåfvo oss till H. E. Grefve Klingspor, hvarest
jag väntade i tamburen tilldess Adlercreutz utkom, då
*) Adlercreutz berättade mig sedermera, att ban måste med alla de
skal, han kunde påhitta, visa Engelbrechten den våda, som hotade
riket, i fall’ Konungen finge obehindradt afresn; då Engelbrechteii
slutligen samtyckt att under alla möjliga förevändningar uppehålla
regementet, för att understödja Generalen i foretag af hvad
beskaffenhet som helst, blott han dermed bidroge till landets nytta,
gällde det till och med Konnngen, som han dock hade så många
skäl alt vara tillgifven. I början hade likväl Engclbrechtcn flere
gSuger frågat: »Kcnui gen är väl icke i fara?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
