Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dom, och den förhatliga fiirg den fick: ryktena som lupo om
hvad som på Gripsholm blifvit beslutadt rörande finanserna:
de delade meningarna om bränvinet och förslaget alt förbehålla
tillverkningen deraf såsom en rättighet åt kronan, — ett
förslag, till hvars undersökning Konungen nämnt en Komité,
hvars ledamöter alla dagar, med bitterhet tvistade om alla
punkter, utan att kunna komma öfverens nästan om någon enda:
de offentliga nöjenas lifliga fart, som retade en hop
gallspräng-da sinnen: våra hofränker: våra qvinnors svartsjuka: Prins
"Pä Konungens föreställning svarade Grefve Adam Horn: att
han, ehuru icke jurist, dock trodde sig äga nog naturligt
begrepp, fiir att af Actovs klagepunkters och de anklagades
för-svarsskäls beskaffenhet, finna, att af dessa ingendera gjort sig
skyldig att mista embetet, och alt han förmodade sig ej vara
satt på rädsstolen, för att skilja oskyldige medborgare från sin
välfärd. Grefte Liewcn yttrade: att lians samvete ej tillät
honom öfverskrida det redan tagna beslutet, hvarvid ock Baron
Anton Wränget, helt torrt, förklarade sig bli fast. Falkengren
prutade i början emot, men böjde sig för hotet, som hviskades
honom i örat, att hans systerson, von Stauden (slutligen
Tullinspektor i Nyköping) aldrig annars skulle komma på grön qvist.
Alla de öfrige (Stockcnströin och Hermansson, såsom jäfvige i
målet, oberäknade) och deribland Ilöpken, som jag, alt dömma
af hans samtal med mig, minst hade trott derom, undergåfvo
sig hvad Hans Maj:t i- sin vishet funne for godt.
”Kung Gustaf kom derpå andra morgonen till Stockholm, lät
kalla Rådet samman och började kongressen med en fråga: om
Götha Rofltätts sak icke hade förevarit till afgörande?
RiksRådet Beckfriis, som sjclf hade författat domen, men ej kände
Ulriksdahls konklaven, svarade: ”jag har domen här, om Ers
Maj:t tillåter att få uppläsa den — N’u drog Grefve Bunge
ur sin ficka upp ett blad, som lästes och innehöll, att han vid
närmare eftersinnande såg sig föranlåten, att gå ifrån sin förra
med de öfrige enstämmiga mening, och döma.............som Kung
Gustaf på Ulriksdahl hade förcskrifvit; och denna GrefVc Bunges
tanka biträdde, ntan närmare eftersinnande, hopen,
undantagande de förenämnde sex verkliga Rådhcrrarne (Beckfriis,
Posse von Sehverin, Horn, von Liewcn och Wrangcl; samt
dessutom de begge jäfvige, von Stockenström och von Hermansson),
som förklarade sig fast ståndande vid hvad en gång beslutad var.”
Ur Crusenstolpes, den äldstes, anteckningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>