Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 26 Kron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 26 KRON. 175
Skall soldaten vara bra, så skall han själf bruka sitt torp, om han
inte är i ordentlig tjenst, men si det lönar knappt mödan, då han
halfva sommaren är på möten och kommenderingar, dessutom. Hur
stor lön kan en sådan få? Det vanliga är, att han blir en lös person
och en dagdrifvare, som Flasken var. Men Flasken tålde ingen der
ute i Tyskland, utan ungarne voro rädda för honom, och han bara
svor för att de förbannade tyskarne ej förstodo svenska och inte
brukade bränvin, så gerna som han.»
»Nej, här står jag och pratar - titta in i min stuga», afbröt
Kron sitt tal, som fastän enkelt, var genomsant från början till slut;
och temligen tydligt bevisar, att den indelte soldaten långt ifrån
är denna förkonstlade människa, som den blott disciplinerade maskinen
vanligen är. Han har känsla, han vet, hvarför han hatar eller
älskar; han vet, hvar soldatens pligt slutar och den fredlige
medborgarens vidtar.
Stugan var enkel, men snygg, utom det att de smärre barnen
(ty Kron hade äfven sådana) hade dragit fram tomma spolar på
golfvet för att leka med, särdeles som en kattunge hjälpte dem att
reda trådäfsingarne.
»Krona», det vill säga Kröns hustru, satt i väfVen och bultade
för brinnande lifvet, och en halfvuxen, barfotad flicka spolade.
Detta arbete hade dock ej hindrat matlagningen, som likväl nu,
på sommaren, verkställdes i kammaren, ett litet kyffe, som hade spisel.
I stugans spis hade man friskt björklöf, bakom hvilket kattungen
hade sina gömställen och genom hvars mellanrum han kikade in i
stugan. Högt på väggen hängde några taflor i glas och ram -
högt, naturligtvis för att vara utom barnens verkningskrets, men ändå
var glaset öfver »slaget vid Idsted» sprucket. En väggspegel med
ett litet glas och en oproportionerligt hög ram, för att gifva den mera
anseende, prydde väggen, och alldeles under taket - geväret på ett
par spikar.
Så ser i allmänhet en svensk soldatstuga ut invändigt hos dem,
som själfva bruka sina torp. Det ligger något hemtrefligt och
arbetsamt i hela bilden, och en myrten eller en balsamin i fönstret visar,
att man ej är så alldeles utan smak.
Hos sådana, som Kron beskrifvit, sådana som drifva »lösa», »så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
