- Project Runeberg -  Ur Onkel Adams portfölj. Efterlemnade skrifter i urval /
453

(1889) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några grunddrag till skandinavismens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA GRUNDDRAG TILL SKANDINAVISMENS HISTORIA. 453

menad, men gick aldrig längre hos folkets stora flertal, än att man
tyckte, att det »var synd om» Danmark. Den slesvigska saken
kände man föga eller intet; men det kunde oaktadt alla den danska
och svenska publicitetens bemödanden icke hindras, att åtskilligt
transpirerade, som spridde en något olika dager öfver Danmarks
uppträdande i Slesvig än den åsyftade och så träget förberedda.

Det gjorde, att värman afkyldes, i mån som omvändelsenitet med
mera våldsamhet framgick. Ultraskandinaverna hafva själfva qväft
sitt svaga foster.

Det föreföll svenskarne alltmera klart, att skandinavismen, må
man ursäkta bilden, hårdt nära liknade en brorskål, som man
propo-nerar för att få borgen på ett diskontreversal.

Ej underligt då, att äfven de mera för saken lifvade bland
svenskarne blefvo allt mera sansade. De ledande i Danmark under
denna tid misskände Svenskarnes lynne, då de trodde, att desse skulle
låta blindt leda sig af pressens uppmaningar. Sverige beherskas ej
af Stockholm som Danmark af Köpenhamn, och folket anser ännu
i dag publiciteten vara sin tjenare, icke sin herre.

Danskarne deremot, invanda till lydnad under en absolut
konungamakt, voro lättare att bringa till lydnad under publiciteten, som med
det nya statsskicket öfvertog makten. Svenskarne åter hafva icke
böjt sin öfvertygelse, icke ens under sina konungar - då de en
gång gjorde det (under Karl XI-XII) skyndade de genast att rätta
felet - möjligen ej på det lyckligaste sättet, men dock så, att man
tydligt förmärkte, att de i intet afseende tåla despotism.

Detta folklynne gör, låtom oss upplysa dem, som ledde den
skandinaviska rörelsen, derom, att svenskarne långt ifrån låta framdrifva
sig af publiciteten., utan i stället, då denna visade sig fanatisk,
ovilkorligen drogo sig tillbaka. Det var detta misstag om de bägge
folkens lynnen, sorn gjorde, att danskarne väntade så mycket af
svenskarne; de visste icke, att det häftiga tidningskriket i Sverige
verkade alldeles motsatsen af hvad det verkade i Danmark. Dock,
Svenskarnes godtrogenhet behöfde ännu några hårda stötar för att
märka det maskineri man gömde under de vackra fraserna om
nationernas »solidariska ansvarighet» och satsens tillämplighet på
förhållandet mellan Sverige-Norge och Danmark. Köpenhamnspressen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:29:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portfolj/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free