Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svea Rikes Lutherske Erke-Biskopar - 42. Johannes Bazius - 43. Olof Svebilius - 44. Erik Benzelius den äldre - 45. Haquin Spegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än deras, ty lian afled liclt oförmodadt af slag natten till
Christi Himmelsfärdsdag den 12 Maj IGS1. Han hade om
aftonen förut spisat hos Konungen och sade, vid
hemkomsten, till sitt värdfolk: »I morgon skola vi, i Guds namn,
fara med Christus till himleu,» syftande pu högtidsdagens
Evangelium. Om morgonen fanns han död i sin säng.
Hans sörjande enka öfverlefde honom blott ett halft år.
Han heskrifves som till karakteren en utmärkt irom och
välvillig man.
43.
Olof Svebilius,
föddes på sjelfva Nyårsdagen ur 1C24 i Ljungby Socken i
Calmare län på Råby gård, der lians fader var Inspektor.
Han började sin bana som Informator för tvenne bröder
Gyllenstjerna, med hvilka han fick tillfälle besöka åtskilliga
Europeiska länder, der, efter tidens sed, en ung man
måste göra en resa, innan hans bildning kunde anses
fulländad. En sådan befattning var merendels ocksä för läraren
ett säkert steg till befordran, och Svebilius blef således
Rec-tor Scola: i Calmar, sedermera Lector, Theologie-Professor
i Lund,hvilket cinbete han likväl undanbad sig och
utbytte mot Hofpredikantssysslan hos Carl XI, hvarpå snart
följde Pastor-Primarie-beställningen vid Storkyrkan i Stockholm.
Ar 167S blef han Biskop i Linköping och från denna plats
gick han, såsom månge af hans efterträdare, till
Erkebi-skopsstolen, hvilken han innehade till den 29 Juli 1700,
då han alled i en ålder af 76 år. Han är en ai de
an-seddaste män, som någonsin beklädt densamma. Hvem
känner icke hans Katekes, som ända till år 1810 utgjorde den
Svenska ungdomens handledning i Kristendomen, och var
den praktiska utvecklingen af Carl XI:s välgörande
förordning, det hvarje Svensk man eller qvinnti, för att
admitte-ras till -Nattvardens begående, borde kunna denna Katekes
och förslå läsa innantill, en förordning, som gjort Svenska
menigheten till den jemförelseyis mest bildade i verlden.
44.
Erik Beszihcs den äldre.
Det är anmärkningsvärdt att, oaktadt den höga rang,
det politiska inflytande och de icke obetydliga ekonomiska
fördelar, som åtfölja Erkebiskops-embetet, likväl ingen man af
rikets anseddare ätter, ja, icke ens någon icke presterlig
adelsman, eftersträfvat detta embete, ehuru adelns söner trängts
om platser af vida mindre vigt och anseende. Tvärtom
hafva de fleste,som uppstigit till kyrkans högsta värdighet,
varit af ganska ringa härkomst. Sådant var, bland andra,
fallet med Erik Benzelius, som antog detta namn af
hemmanet Bentseby i Luleå socken, der han var född deu 7
December 1C32 och som ägdes af hans fader, Nämndeman’
nen Hinrik Jakobsson. Genom sin Informators-befattning
för den namukuniiige Magnus De la Gardies äldste son, blef
han känd af denne mäktige man och sålunda, efter
återkomsten från de utländska resor , på hvilka han varit lians
son följaktig, befordrad till Historiarum Professor i Upsala,;
sedermera år 1G87 Biskop i Strengnäs, hvarunder han fick
Carl XI:s förtroende att handleda hans sou i
Kristendoms-kunskapen. Detta föranledde honom att sammanskrifva sitt
breviariuni Ilistoricc Ecclesiasiiciu och sin lärobok i
Tbeologien, hvilken i mer än ett århundrade begagnats
vid rikets läroverk. Carl XII förglömde ej sin
Informator, med hvilken han, såsom Konung, på det
omisskän-neligaste siitt, ådagalade sitt välbehag, då han år 1700
utnämnde honom till Erkebiskop. Ibland Benzelii
bekantaste åtgärder under sin embetsutöfning var ombesörjandet ai
den praktupplaga af bibeln , Konungen föranstaltade, och;
som i så många familjer varit begagnad alt deii uppteckna
de skiften, som träffat dem. Benzelius afled den 17
Februari 1709, i en ålder af 76 år,
45.
IIaquin Stegel.
öm förtjensten att hafva i Sverige infört Luthers re-’
formation och derigenoin grundlagt upplysning och
tankefrihet, till en stor del tillhör Laurentius Petri, så
tillkommer förtjensten om utbildandet af hans verk, om
själsodlingens spridande, om smakens renande och
kyrkoväsen-dets stadga onekligen den man, hvars lefnad här följer >
ordningen, att i korthet skildra. Denna skildring skall visa
honom, icke allenast såsom en af de ulmärktaste bland
Sveriges Erkebiskopar, ulan äfven såsom en af dem, till
hvilka läderneslandet står i den slörsta förbindelse, huru mai>
än må afväga] arten och betydenheten af de särskildla
anspråk på tacksamhet, någon kan förvärfva om sitt
fädernesland. Spegel föddes den 14 Juni 1645 i Ronneby >
Blekinge, då ännu under Danskt välde. Hans fader, soi»
var handlande och tidigt märkte sonens ovanliga anlag,
beslöt att låta honom studera, hvarföre han skickades till
U-niversitetet i Greifsvald, och, sedan han der genomgått si**
kurs, på resor genom Tyskjand, Holland, Danmark ocl>
Englund. Magistergraden tog lian likväl ej förr än i Lund
år 1671 och utnämndes vid samma lid till IIofpredikaB1
hos Enkedrottningen Hedvig Eleonora. ■ I denna
befattning blef han känd af den unge Konungen, som förstod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
