Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 4. Angående anteckning om lekmannadop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åtföljas av en kyrklig bekräftelse förr eller senare. Med avseende
på denna fråga för övrigt, synes det mig, som om. det vore
obegripligt enkelt och oemotsägligt att, då en undersökning skall ske och
avsikten med undersökningen är att få visshet om vad som skett,
det är lämpligare och riktigare att göra denna undersökning, då
man har tillgång till allt material, personligt eller realt för att
verkligen få veta, vad som skett, än att uppskjuta det 14 eller 15 år.’
Herrarna skola även tänka sig, att i den dopsedel, som lämnas till
prästen, kan förekomma åtskilliga brister, ja, felaktigheter, som
prästen behöver få närmare upplysning om, och då kan han ju strax
skaffa sig sådan. Om han finner, att dopet icke är riktigt tillgånget
eller att dopbeviset icke är fullständigt, så kan han begära att få
det fullständigat och i nödfall korrigerat. Detta blir omöjligt, om
man därmed dröjer 15—16 år.
Nu kan man invända: Ja, varför kunna då dopförrättarna icke så
gärna med detsamma skriva dopbevisen riktigt? Jo, nog kunna de
det. Men att misstag kunna förekomma, det må vi icke undra på.
Det sker även annars. Ännu har det icke hänt, att alla de, som
utfärdat fullmakter för Kyrkomötets medlemmar, kunnat skriva
dessa fullt riktigt, icke ens vid det här kyrkomötet. Sammalunda
förekommer oupphörligt, att det är något fel med
riksdagsfull-makterna.
Svårigheten att avgöra, huruvida dopet är riktigt eller icke riktigt
förrättat, har också här betonats. Ja, det är därför också, som det
kan fordras en undersökning. Men nog var det märkvärdigt, när
biskop Personne anförde, att han konfirmerat sådana dop och att
det icke mött den ringaste svårighet att avgöra, huru med dopets
beskaffenhet förhållit sig. Men vill man göra svårigheter, så icke är
det någon konst att göra det.
Gud är icke oordningens Gud, utan ordningens, säger man. Ja,
jag skall säga, att det verkligen vore skäl i, att svenska kyrkan
hölle officiellt en sådan ordning, som det hålles i de frikyrkliga
församlingarna; för att inte tala om — vad som är mycket tvivel
underkastat — huruvida svenska statskyrkan kan i biblisk mening
kallas en kristen församling. Det är ett kapitel för sig, det också.
Nu sade här en talare, att Missionsförbundets uppgift från början
var att predika evangelium och att det vore gott, om Förbundet
stannade därvid, tills det fått en fastare organisation.
’Missionsförbundets uppgift’, ja, jag vet icke varför Missionsförbundet skall
inblandas här. Detta förbund är ju icke den enda gren av den
frikyrkliga rörelsen, som förekommer i vårt land; det finnes även andra,
mer eller mindre liknande rörelser. När de frikyrkliga missions’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
