- Project Runeberg -  P. P. Waldenström i kyrkomötet /
188

(1931) Author: P. P. Waldenström With: Olof Johansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 4. Angående anteckning om lekmannadop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

domkapitlet. Han blev där dömd att göra det. Han gick vidare till
Kungl. Maj :t och blev frikänd. Ty ingen svensk kyrkolag eller
myndighet kan döma någon att bliva vederdöpare.

Det är icke något allmänt känt behov, säger herr Uddén. Men
är det bara detta, som är avgörande för vad som är rätt? Nej,
om det blott är 50 personer i landet, som hava behov och giltiga
anspråk på att få rätt, så skall man giva dem deras rätt. Eller skola
de väl tillbakavisas med den förklaringen, att det icke finnes något
allmänt behov av att de skola få sin rätt? Vad skulle det vara för
en lagstiftning? Då skulle man visa tillbaka snart sagt vilken
lagstiftning som helst. När konventikelplakatet upphävdes, så var det
blott för dem, som samlades till konventiklar, något behov att få
lagen ändrad. Det var icke något allmänt behov hos svenska folket,
ty de allra flesta brydde sig icke om några konventiklar. Man
försökte också i det längsta att hålla emot. Vad blev resultatet? Och
så går det alltid, när man vill hindra det, som är rätt. Men nu
efteråt säger man: Det var för galet, att man hade ett sådant
plakat. Hade jag varit med på den tiden, så hade jag aldrig varit
med om att stifta en sådan lag. Det var ett annat folk, som också
sade: Hade vi varit med i våra fäders tid, så hade vi icke med
dem varit delaktiga i profeternas blod; och så slogo de ihjäl honom,
om vilken profeterna hade talat.

Herr Stave förvånade mig genom att yttra, om jag fattade hans
ord rätt, att jag skulle hava sagt, att det icke fanns några
kyrkosamfund. Jag måtte väl veta, att det finnes kyrkosamfund, aldrig
har det heller fallit mig in att förneka det. Men jag har sagt, att
Nya testamentet icke vet av något kyrkosamfund utan endast kristna
församlingar. Det talar därför t. ex. icke om kyrkosamfundet i
Galatien utan om kyrkorna i Galatien. Varför visade herr Stave
icke fram något ställe i Nya testamentet, som talar om kyrkosamfund
i modern mening? Var god och gör det! Men nej, jag känner Nya
testamentet så pass väl, att jag kan säga på förhand, att herr Stave
skall bli bet på den frågan, trots att han är professor i teologi.
Kyrkosamfundsbegreppet är något, som kommit till under den
romerskt-katolska dogmutvecklingen. Herr Stave frågade mig: ’När
jag icke erkände något kyrkosamfund, varför ävlas jag då att
vindi-cera kyrkorättslig betydelse och karaktär åt ett lekmannadop?’ Jo,
jag gör det därför, att kyrkan hos oss är förbunden med staten och
att det är vissa statsliga rättigheter, som även för den frikyrklige
ha intresse men som äro beroende därav, att han är döpt. Herrarna
veta t. ex., att ingen kan bliva folkskollärare i Sverige utan att vara
döpt. Nu är det icke precis sagt, att en person, som är frikyrklig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:32:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ppwik/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free