Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 5. Om ändring av § 2 i förordningen om allmänt kyrkomöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Motionen hade följande lydelse:
»Det torde icke kunna vara tvivel underkastat, att när
kyrko-mötesförordningen föreskriver, att halva antalet ledamöter i
Kyrkomötet skall bestå av lekmannaombud, så är andemeningen den, att
de skola vara lekmän. Emellertid finnes icke i förordningen något,
som formellt hindrar, att en präst utses till lekmannaombud. Vid
kyrkomötet 1868 var jag själv lekmannaombud ehuru präst.
Emellertid måste detta anses oegentligt. Det skulle kunna ha till följd,
att lekmannaelementet mer och mer undanträngdes. När de
prästerliga ombuden måste vara präster, så synes konsekvensen fordra, att
lekmannaombuden äro lekmän. Så mycket mer är en ändring av
§ 2 i kyrkomötesförordningen i detta syfte påkallad, som redan
förut den ändringen vidtagits, att den person, som ett konsistorium,
vid förfall för biskopen, väljer till ombud, måste vara präst. Enligt
förordningens ursprungliga lydelse kan han även vara lekman.
Med anledning härav tillåter jag mig föreslå,
att Kyrkomötet må i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,
det täcktes Kungl. Maj :t, under förutsättning av Riksdagens
bifall, förordna om sådan ändring av kungl. förordningen om
allmänt kyrkomöte § 2, att de av lekmän valda ombuden skola
vara lekmän.»
Motionen hänvisades till Kyrkolags-Utskottet, som i allt
väsentligt gav motionären rätt och tillstyrkte bifall till
motionen.
Vid behandlingen av ärendet i Kyrkomötet öppnades
debatten av /. d. landshövdingen C. A. Sjöcrona från Skara stift,
som bl. a. yttrade:
»— — Men då det emellertid är otvivelaktigt, att det är en
genomgående grundsats i kyrkomötesförordningen, att halva antalet
ledamöter skola vara präster eller åtminstone i tjänst varande
teologer och halva antalet lekmän, har jag icke ansett mig böra
motsätta mig denna förändring, utan hemställer om bifall till
utskottets hemställan.»
Kyrkoherde Gunnar Ekström från Falun hade därpå ordet.
Han yttrade bl. a.:
»— — Man har två gånger valt en lektor, två gånger en
professor emeritus. Såvitt jag ej misstager mig, har det varit så,
att år 1868 valdes till lekmannaombud en prästvigd lektor vid Umeå
högre allmänna läroverk, herr Waldenström, och år 1883 valdes till
lekmannaombud likaledes en lektor vid Umeå högre allmänna
läroverk, nuvarande biskop Lövgren. Och till de båda sista kyrkomötena
åren 1903 och 1908 har valts till lekmannaombud professor emeritus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
