Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 7. Om kyrkans skiljande från staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
den ordning, vari statens intresse för religionen må, efter en sådan
upplösning, finna ett uttryck, som bäst motsvarar statens ändamål.
Sedan må det komma an på kyrkan själv att, oberoende av staten,
ordna sina egna förhållanden i överensstämmelse med sitt eget
ändamål’. Således har jag tydligt angivit, vad jag har önskat. Men sättet,
varpå detta mål skulle nås, det har jag icke tilltrott mig att kunna
angiva. Det händer också ofta, att motionärer i Riksdagen icke kunna
angiva det sätt, varpå deras önskemål kunde nås, utan att frågan
i sin helhet måste hänskjutas till Kungl. Maj :t. Jag har anfört ett
exempel, nämligen den viktiga egnahems-frågan, som Riksdagen
hän-sköt till Kungl. Maj :t för utredning. Sammalunda var det med
rösträttsfrågan. Efter det att Riksdagen otaliga gånger hade hållit på och
bråkat med att lösa rösträttsfrågan, måste Riksdagen hänskjuta den
till Kungl. Maj :t och begära, att han måtte komma med ett förslag,
vilket också skedde.
Det var en ärad talare, som sade, att livaktigheten inom den
svenska statskyrkan är mycket stor, lika stor som inom frikyrkan.
Ja, det kan ju hända, att han känner till den svenska statskyrkan
bättre än jag. Herrarna torde emellertid erinra sig, att vid den
reformationsfest, som hölls i Uppsala år 1893, utfärdades av
vederbörande biskopar med ärkebiskopen i spetsen ett upprop om bildandet
av en fond för att uppföra en reformationens minneskyrka i
Stockholm. Med insamlandet av medel till den fonden arbetade man i
flera år. Till slut nådde fonden genom insamling och genom ränta
upp till omkring 13,000 kronor. Då såg man, att det var omöjligt
att åstadkomma, vad man hade planerat, och man överlämnade
dessa 13,000 kronor, om jag minnes rätt, till Katarina församling i
Stockholm för att bygga någon missionshydda eller dylikt. — Detta
kan ju vara ett mycket stort bevis på livaktighet. Jämför jag det
med livaktigheten inom de frikyrkliga församlingarna, då finner jag
emellertid, att dessa församlingar under samma tid byggt kapell för
åtminstone 4 eller 5 miljoner kronor, och på samma gång ha de
med sina penningar måst, i likhet med alla andra statskyrkans
medlemmar, bidraga till alla de utgifter, som statskyrkan kräver.
Detta hör egentligen icke hit, men eftersom den ärade talaren
framdrog saken, må det också vara min rättighet att upplysa om,
huru det verkligen förhåller sig.
Biskop v. Schéele ville betona, att Kyrkomötet har ett bestämt
veto rörande sin egen existens, ifall Riksdagen skulle besluta
Kyrkomötets avskaffande. Det är sant, vad han anförde, att två
justitieministrar uttalat sig i den riktningen. Men deras uttalanden äro
ingen grundlag, och i grundlagen står, att grundlagarna skola efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
