Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 7. Om kyrkans skiljande från staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrkans män, icke hava i Riksdagens andra kammare — om man
skall med glädje kunna fylla sin prästerliga tjänst, och den stund,
som förhållandet mellan staten och kyrkan blir sådant, att kyrkans
tjänare icke känna sig burna av allmänt förtroende, tror jag, att
mången i likhet med mig hellre skulle vilja avstå från en verksamhet,
som för övrigt blivit honom dyrbar och kär, än att han skulle med
tryckt samvete fullgöra densamma. — Enligt min åsikt, som jag
haft tillfälle att i ett av trycket utgivit arbete närmare motivera,
kommer ordet sekt av sequi och betyder således ett parti, som följer
en viss enskild personlighet i stället för att hålla sig’till Guds ord
och den byggnad, som därpå är uppförd, den ena, allmänneliga,
kristna kyrkan.»
Kontraktsprosten E. G. Ljungqvist från Ockelbo
hemställde om bifall till utskottets förslag men med ogillande av
motiveringens ofullständighet.
Biskop Billing från Lund vände sig mot herr Ljungqvists
yrkande, då han däri såg en tillrättavisning åt
Kyrkolags-utskottet, viket han ansåg det ej gjort sig förtjänt av. —
Yrkade bifall till utskottets hemställan.
Härefter fick lektor Waldenström ordet för tredje gången
vid detta kyrkomöte i den så livligt debatterade frågan och
anförde:
»Det kan finnas andra än min ärade vän biskop von Schéele, som
kunna känna sig pliktiga att uppträda och ånyo taga till ordet, fastän
tiden är långt framskriden.
Generaldirektör Wieselgren sade, att man icke borde taga denna
sak på lätt sätt — och han såg, att i min motion var den tagen
alltför lätt — utan att man hade all anledning att taga saken
allvarligt. Jag tror, mina herrar, att jag har tagit saken så allvarligt, som
man egentligen kan begära, och att jag icke alls har tagit den på
något lätt sätt. Han sade också, att man icke skall med ett
Alexander-svärd hugga av en sådan knut. Jag har icke velat begagna något
Alexandersvärd för att lösa någon gordisk knut, utan jag har
hemställt, att Kyrkomötet måtte hos Kungl. Maj :t begära en utredning
genom sakkunniga och för kyrkans väl nitälskande män om
upplösning av det band, som förenar kyrkan och staten. Jag har icke
ansett mig behöva påpeka detta enskilt för någon Kyrkomötets
ledamot, då jag har sagt det i min motion. Att nu varje sådan hemställan
måste hava ett mål, det är alldeles klart, såsom biskop von Schéele
anmärkt. Men det målet har jag också angivit i motionen; det är
tvåfaldigt, nämligen "dels att finna lämpliga former för upplösning
av det nuvarande sambandet mellan kyrka och stat, dels att angiva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
