Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 13. Om utarbetande av en ny handledning i den kristna tros- och sedeläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För övrigt ligger i detta stycke en sammanblandning dels av vad
Skriften kallar ’köttet’ och vad den kallar ’den gamla människan’,
dels av vad Skriften kallar ’anden’ och vad den kallar ’den nya
människan’. Det ena är alls icke detsamma som det andra. Den nya
människan är den människa, som lever efter anden, och den gamla
människan är den människa, som lever efter köttet. När den gamla
människan är korsfäst och död, så är den troende en ny människa,
i vilken anden och köttet strida mot varandra. Men detta, som är
så ofantligt enkelt, förvirras totalt genom lutherska lilla katekesen.
Den lutherska katekesen har vidare ett väsentligt fel däri, att den
sammanblandar den mosaiska lagen och den kristna sedeläran, och
detta har vid undervisningen och i den kristna predikan vållat en
otrolig förvirring. Luther har, om jag så får säga, infogat den
kristna sedelärans huvudpunkter under de mosaiska buden såsom
överskrifter eller rubriker. Det är icke så, att i de mosaiska buden
ligger allt det, som Luther lägger in där. Tvärtom framhåller
Frälsaren den kristna sedeläran icke såsom en framställning av den
mosaiska lagens innehåll, utan såsom en fullkomning av densamma.
I haven hört, säger han, att det är sagt till de gamle : Du skall
icke dräpa — och det är att slå ihjäl folk — men jag säger eder:
det skall icke stanna vid det, utan du må icke ens förtörnas på
din nästa. I haven hört, att det är sagt till de gamle: Du skall icke
göra hor — och det är att begå äktenskapsbrott och intet annat —
men jag säger eder, att I skolen icke ens se på en kvinna med
otuktig begärelse o. s. v.
Den kristna sedeläran står lika högt över den mosaiska lagen, som
evangelium står över den gammaltestamentliga profetian. Detta har
Luther alldeles sammanblandat. Han har i sina skrifter alltjämt rört
ihop dessa två saker. Därför kan man, när han talar om lagen, få
höra honom säga, att de andliga fienderna äro synden, döden, lagen
och djävulen. Mycket ofta, i synnerhet i utläggningen av
galater-brevet, sätter han sålunda lagen tillsammans med djävulen, köttet och
döden såsom våra andliga fiender. Frukten av denna
sammanblandning av lagen och den kristna sedeläran fick han också erfara hos
Agricola och dennes anhängare, vilka naturligtvis, då de hörde
Luther den ena gången tala om friheten från lagen, den andra gången
sammanblanda lagen med den kristna sedeläran, drogo ut
konsekvensen och menade, att de kunde leva ungefär huru som helst.
Det är på denna ståndpunkt alldeles omöjligt att få någon reda
i den så viktiga kristna läran om friheten från lagen. Därför kan
man bliva alldeles över sig given, när man hör, huru det vanligen
predikas om friheten från lagen. Och dock är saken så enkel. Däri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
