Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 13. Om utarbetande av en ny handledning i den kristna tros- och sedeläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom att vi hava en högre och bättre lag i den kristna sedeläran,
äro vi fria från den mosaiska lagen och hava med densamma rakt
ingenting att skaffa. Därför sade aldrig heller Frälsaren, vad som
nu är det moderna, att hans apostlar skulle predika lag och
evangelium, utan han sade, att de skulle predika evangelium. Ty
helgelsepredikan hör likaså visst till evangelium som någonsin predikan om
syndernas förlåtelse och frälsningens nåd. Men när man nu anser
helgelsepredikan vara lagpredikan och sedermera skall tala om frihet
från lagen, så blir det en röra utan all reson och fason.
Luthers lilla katekes är vidare i nattvardsläran fullkomligt
romerskkatolsk. Den står på den romersk-katolska
transsubstantiations-lärans ståndpunkt. Den säger: ’Vad är altarets sakrament? Jo, altarets
sakrament är vår Herre Jesu Kristi sanna lekamen och blod under
bröd och vin, oss kristna till att äta och dricka, av Kristus själv
stiftat och inrättat.’ Där skulle vår stora katekes, om den hade följt
sitt eget exempel från fjärde huvudstycket, hava sagt, att det var
ordet, som gjorde brödet och vinet till Kristi lekamen och blod, ty
detta är Luthers mening. Men så gör den icke.
I den romersk-katolska katekesen heter det nästan med samma
ord: ’Altarets allra heligaste sakrament är vår Herres Jesu Kristi
lekamen och blod under brödets och vinets gestalter till själens
näring.’
Således, det är icke nattvarden, som är sakramentet, utan
sakramentet är de till Kristi lekamen och blod förvandlade elementen,
som genom ordet hava blivit sakrament och detta sakrament
mot-tages i nattvarden. Nu har emellertid vår svenska katekesförklaring
brutit med detta, så att han där får en helt annan lära om
nattvarden än i den lilla katekesen.
Att både Luther och Melanchton hade denna mening är alldeles
uppenbart: Luther säger i Catechismus major: ’Genom ordets kraft
blir elementen ett sakrament; om ordet ej kommer till, så blir det
allenast element.’ Och i den tionde artikeln av Augsburgska
bekännelsens försvar framhåller Melanchton, att reformatorerna i
Augsburgska bekännelsen rörande nattvarden försvara den i hela kyrkan
antagna meningen (defendere receptam in tota ecclesia sententiam),
och att deras lära därför blivit av kejsaren gillad. Särskilt betonar
han, att även den grekiska kyrkan har samma mening, alldenstund
prästen där i nattvardsbönen beder, att brödet genom förvandling må
bliva själva Kristi kropp (ut mutato pane ipsum corpus Christi fiat),
varjämte han med uttryckligt gillande citerar ett yttrande av
Vulga-rius, att brödet icke allenast är en bild, utan verkligen förvandlas
till kött.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
