- Project Runeberg -  P. P. Waldenström i kyrkomötet /
361

(1931) Author: P. P. Waldenström With: Olof Johansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 20. Om motarbetande av den mormonistiska propagandan - 21. Angående ändring i lagen om äktenskaps avslutande inför svensk diplomatisk eller konsulär ämbetsman i utlandet d. 8 juli 1904

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stift ytterligare ströko under behovet av åtgärders vidtagande
för mormonpropagandans stävjande, varefter motionen blev
enhälligt antagen.

21. Angående ändring i lagen om äktenskaps avslutande inför
svensk diplomatisk eller konsulär ämbetsman
i utlandet d. 8 juli 1904.

Vid 1910 års kyrkomöte framlade lektor Waldenström en
så lydande motion:

»Trots det försök, som gjorts genom lagen av den 8 juli 1904
att för svenska undersåtar i främmande länder underlätta äktenskaps
ingående, är dock denna lag i många fall ingalunda tillfyllestgörande.
I dess § 1 stadgas, att konungen äger uppdraga åt svensk diplomatisk
eller konsulär ämbetsman i främmande stat att i den ordning, som
i lagen stadgas, i äktenskap förena svenska undersåtar eller svensk
undersåte med undersåte i främmande stat. Emellertid är det för
många svenska undersåtar, som vilja ingå äktenskap i främmande
land, omöjligt att träffa på vare sig en svensk präst eller en svensk
diplomatisk eller konsulär ämbetsman. Detta är i synnerhet fallet ute
på missionsfälten i hedniska länder. Jag skall anföra ett par exempel.

Bland baskirerna i Sibirien verkade under flere år en av Svenska
Missionsförbundets missionärer vid namn Sarwe. I bergverken på
ostsidan av Ural arbetade samtidigt en svensk man. Där funnos
även andra svenskar, bland dem en kvinna, med vilken den nämnde
mannen ville ingå äktenskap. Bägge voro fromma människor. Att
resa till Sverige för att träffa svensk präst var omöjligt för dem.
På den tiden hade icke heller svenska konsuler vigselrätt, de ha
det icke heller nu utan särskilt uppdrag av konungen. Men om
svenska konsuln t. ex. i Moskwa hade haft ett sådant uppdrag, så
hade det varit omöjligt för dem att komma dit. Alltså ordnades saken
på det sättet, att vår missionär vigde dem. Sedan under årens lopp
döpte han flere deras barn. Detta fullkomligt sedliga äktenskap gällde
emellertid inför svensk lag såsom konkubinat, och barnen voro ’oäkta’
barn. Hade äktenskapet kunnat avslutas i den form, som den ryska
lagen föreskriver, så vore det även i Sverige gillt (enligt lag om
vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, den 8 juli
1904, kap. 1 § 6). Men nu kunde detta icke ske, emedan
kontrahenterna icke voro av den grekisk-katolska religionsbekännelsen. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:32:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ppwik/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free