Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 22. Angående ritual för en kyrklig välsignelse i vissa fall efter äktenskaps avslutande inför borgerlig myndighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
före 1908. I sådant fall ha de brukat få både luthersk kyrklig och
katolsk kyrklig vigsel. När en av våra furstar gifte sig med en
grekisk-katolsk prinsessa från Petersburg, fingo de både svensk
kyrklig vigsel och grekisk-katolsk vigsel.
Emellertid finnes det en brist i Kyrkomötets skrivelse av år 1909.
En ledamot av svenska kyrkan kan icke få kyrklig vigsel, om han vill
ingå äktenskap med en annan ledamot av svenska kyrkan, som icke är
konfirmerad eller icke har åtnjutit sådan undervisning, som berättigar
till konfirmation. Nu frågas: Är det då rimligt, att jag skall få
kyrklig vigsel, om jag gifter mig med en metodist eller en katolik,
men icke om jag gifter mig med en medlem av svenska kyrkan, som
icke är konfirmerad eller som icke är berättigad att konfirmeras? Vad
blir väl följden av allt detta? Jo, följden blir, att utvecklingen går
kyrkan alldeles förbi. Ty herrarna skola icke inbilla sig, att de, som
gifta sig på borgerligt vis, i allmänhet äro sådana, som icke vilja ha
en kyrklig välsignelse, om också icke precis av vederbörande
statskyrkopräst.
Jag skall anföra ett exempel. I går afton bevistade jag ett
dubbelbröllop i Jönköping. Det var tvenne systrar, som gifte sig. De voro
icke konfirmerade och således icke berättigade till kyrklig vigsel. De
voro fromma och gudfruktiga människor alla fyra kontrahenterna,
men kyrklig vigsel kunde icke givas dem. Hade de för längre tid
tillbaka varit konfirmerade och sedan aldrig satt sin fot inom den svenska
kyrkan, så hade kyrklig vigsel givits dem, även om de varit aldrig
än så ateistiska eller materialistiska, även om de om både bibeln och
bekännelseskrifterna i allmänhet hade yttrat sig på samma smädliga
sätt som biskop Personne gjort om Symbolum Athanasianum. Men
nu kunde de icke få någon kyrklig vigsel. Huru gick det då till? Jo,
det gick så till, att kronofogden och jag voro vigselförrättare. Vi
stodo bredvid varandra och brudparen mitt emot oss. Kronofogden
förrättade på ett mycket värdigt sätt den borgerliga delen, varefter
jag förrättade den andra delen enligt ett formulär, som Svenska
Missionsförbundet har utarbetat för detta ändamål. Det var många
av de närvarande, som aldrig hade bevistat ett sådant där bröllop,
men som efteråt med tårar i ögonen sade, att de aldrig varit med
om en så högtidlig vigsel som vid detta tillfälle. Kyrkoherden i
socknen — det var icke i Jönköpings stad utan i en socken näst
intill —• vilken åtnjuter allmän aktning och förtroende, var
närvarande, men han kunde icke förrätta denna vigsel, ty han hade
icke något formulär, och för allt vad en präst skall göra, måste
det ju finnas formulär; det är nästan så, att om han blott skall
nysa, så måste det vara efter formulär. Nu stod han där
emellertid såsom åhörare och åskådare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
