Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 22. Angående ritual för en kyrklig välsignelse i vissa fall efter äktenskaps avslutande inför borgerlig myndighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herrarna skola icke tro, att den frikyrkliga rörelsen är
någonting kaotiskt. Den är fullkomligt målmedveten, och den går sin
gilla gång utan avseende på vad Kyrkomötet beslutar. Men jag
vill säga, att det nog vore för svenska kyrkan av intresse om
hon icke ställde sig så, att denna rörelse ginge henne alldeles
förbi. Ty om den än är frikyrklig, så är den i alla fall ingen
ateistisk, ingen materialistisk rörelse, ingen mot de andliga intressena
i landet fientlig rörelse. Det är en rörelse, som går ut på att lyfta
folket i kristen tro och kristlig sedlighet, och då skulle det förvisso
gagna svenska kyrkan, om hon toge en smula hänsyn till densamma
och icke bara förnämt vände den ryggen.
Kyrkomötets ärade vice ordförande sade i onsdags om svenska
kyrkans svaghet, att hon är svagare, än hon behövde vara och skulle
vara, om icke de frikyrkliga hade dragit sig från henne. Jag glömde
att svara honom då; men vad skulle de frikyrkliga göra, när de på
alla håll rent av motades ut, när de föstes bort? Jag måste själv
år 1882 taga avsked från prästämbetet för att icke bliva avsatt. Biskop
Eklund sade en gång till mig, att jag gjorde en bra stor ogärning,
när jag tog avsked från prästämbetet, men jag svarade honom:
»Hade jag icke det gjort och därigenom förekommit avsättning,
så hade jag blivit avsatt, och det ville jag icke». Och varför skulle jag
hava blivit avsatt? För det att jag hade supit och rucklat? Nej, för
ingen del, utan därför att jag hade firat Herrens nattvard i bönehus
med troende, gudfruktiga människor.
Nu skall man kanske säga: »Nåja, men den där tiden hava vi
överlevat, och vi kunna väl knyta ihop bandet igen». Mina herrar 1
det går lätt att bryta av en käpp, men att sedan sätta ihop den,
det går icke så lätt.
Jag vill verkligen be herrarna på fullaste allvar tänka på här
föreliggande fråga, ty det gäller den svenska kyrkans eget väl, fastän
herrarna ansett mig och måhända ännu i denna dag anse mig såsom
en, som vill svenska kyrkan illa.
Vad nu beträffar biskop Totties yrkande om särskilt formulär för
kyrklig välsignelse över dem, som förut erhållit borgerlig vigsel,
så ber jag att få fråga: Vad är meningen därmed? Kan man då
icke lika gärna medgiva dem kyrklig vigsel i stället? Om de
förmenas kyrklig vigsel, men efter den borgerliga vigseln få en viss
kyrklig välsignelse, så blir det en kyrklig välsignelse av lägre valör.
Tro herrarna, att några komma att begära den? Ja, ifall de äro utan
huvud!
Giv dem då så gärna kyrklig vigsel med ens? Då behövs det icke
något sådant formulär, som nu är i fråga, icke heller göres då den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
