- Project Runeberg -  Prärieblomman. Kalender / Årgång 1 (1900) /
101

(1899-1912) [MARC] With: Anders Schön
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En förrymd slaf. Verklighetsbild af Hjalmar Edgren. Med 1 bild

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Väl ej att han förstod sysslans betydelse, men han förstod ett
vänligt ord. Följde så en genomgående skrubbning, en ny
dräkt samt bibringandet af de första begreppen 0111 later. Och
där stod nu den förrymde slafven “Georg Washington” — ty
sådant var hans ringa namn — en välbeställd uppassare i
unions-härens läger, väl ännu otymplig nog att tillfredsställa en
tillbakablickande darwinist, men också villig och läraktig nog att
tillfredsställa en framåtblickande.

Månader gingo. Mitt regemente var förlagd t i en sumpig
trakt nära det eröfrade Norfolk. Febrar utbröto. Vid ett
tillfälle, då jag gifvit min uppassare några dagars orlof, angreps jag
af en elakartad tyfus och flyttades från lägret till en privat bostad
i Norfolk. Dagar och nätter låg jag i ett halft yrande tillstånd.
Men, oaktadt min värd var en sydstatsbo, yttrade jag ej en
önskan, som ej genast fylldes, och lämnades jag aldrig utan tillsyn.
Då jag var på bättringsvägen, och han en dag kom i mitt rum,
tackade jag honom för hans frikostiga omvårdnad om en
främling i hans fienders tjänst. “Tacka ej mig”, blef svaret. “Det är
er uppassare, Georg, ni har att tacka”. — “Georg?” svarade jag.
“Han var ej i lägret, när jag fördes därifrån”. — “Det är sant”,
“men när han kom åter och hörde, att ni var sjuk, letade han sig
hit och har här vaktat dag och natt utanför er dörr och sett
till, att ni ej saknat något. Han måste vara er bra tillgifven
den Georg!” — Och så fick Georg, hvad han ej vågat begära,
komma in i sjukrummet och se sin “Massa”.

Ej långt därefter var jag åter i lägret, frisk som förr. Vi fingo
en kväll order att ofördröjligen begifva oss till en vid pass sexton
eng. mil aflägsen strategisk punkt, som hotades af fienden. Det
blef den drygaste marsch vi erfarit. Ett häftigt regnväder
uppstod och uppblötte de leriga vägarna. Vid tolftiden på natten
nådde vi efter nio mils marsch, trötta och genomvåta, en liten by

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:32:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prarieblom/1900/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free