Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skeppsbrott. Fragment af en lifssaga af Ernst W. Olson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sett endast blanka böljor genom mörkret, men på räcket satt en
hvit lapp fästad. Där stod den dystra lifssagans slutord:
“Så har jag ändtligen nått den stora floden. Genom dess
böljor går vägen från dödskvalen till lifvets sal.”
Där under stod hennes namn, och sedan dess är hvarje spår
igensopadt. — — — — —
Georg slutade att berätta, och vi sutto bägge tysta och
sorgmodiga en lång stund.
Sedan rann honom i minnet den enkla lilla sången, som hon
kallat sin älsklingssång, och han framstammade orden, tills
gråten kväfde hans stämma:
“Och skogens källa sinar,
och ängens blomma dör,
men — hjärtats tysta saga
ej någon — tid — förstör —”
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
