Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder ur det svensk-amerikanska nybyggarelifvet af Aron Edström - II. Min första jul i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den medför så väl i slott som koja, och huru den omgifves af ett
poetiskt rosenskimmer, någonting öfvernaturligt och gudomligt,
såsom ingen annan högtid på hela året.
Sveas här i Amerika födda ättlingar, hvilka äro nog lyckliga
att äga sina hem i större och äldre svenska samhällen, kunna på
det sätt julen numera firas, visserligen få en svag föreställning
om dess betydelse såsom högtid i det gamla fäderneslandet, men
fulla innebörden af den helgdagsstämning, som där förlänar åt
julen dess enastående behag, kunna de icke fatta; ty därtill är
julfirandet i Amerika dels allt för kort och dels för mycket
prosaiskt.
Såsom högtid betraktad var julen för omkring trettio år sedan
föga känd och ännu mindre firad af de infödde amerikanerna,
hvilka då för tiden mera än nu angåfvo den ton och riktning,
som invandrarne troget och alltför slafviskt följde.
Orsaken härtill låg uti den ringaktning och motvilja, som de
reformerta kyrkorna — till hvilka de infödde i allmänhet hörde,
därest de alls brydde sig om andliga saker — hyste för allt
“ceremoniellt och katolskt”, hvartill bland annat räknades alla
helgdagar, som inföllo på andra dagar än söndagar. Häraf kom, att
juldagen icke af dem firades utan räknades såsom en vanlig
söckendag och ägnades åt hvardagligt arbete. Och många
svenskar togo med eller mot sin vilja seden efter amerikanerna.
Sedan dess har mycket förändrats i seder och åskådningssätt.
Allt eftersom tiden gått, har julen mer allmänt börjat firas och
numera vunnit burskap som en stor högtid hos de annars så
prosaiska amerikanerna. Att så skett, grundar sig på den pietet,
som invandrarne från lutherska länder — Tyskland, Sverige,
Norge och Danmark — visat för sina gamla hemlands sedvänjor,
hvartill äfven hörde julens firande på gammalt vis. De af tyska
och skandinaviska lutheraner år efter år anordnade julfesterna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
