Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mrs Ott. En verklighetsbild från västra Washington, tecknad af Ernst Skarstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MRS OTT.
79
da påståendet, att farmarhustrur skulle mer än andra vara
utsatta för faran att bli tungsinta, äfven om detta stöder sig
på statistiska uppgifter.
Några mil från mitt nuvarande hem bor ett gammalt par,
alldeles ensamt, på ett nybygge i tjocka urskogen. Hustrun
var öfver 50 år gammal, när hon flyttade dit, och hade då i
omkring 25 års tid fört ett det mest rörliga lif, ständigt stadd
på resor med en teatertrupp, i hvars tjänst hon var anställd
som garderob-sköterska och allmän hjälpreda. Sina yngre år
hade hon tillbragt i storstad och hade således vid sin ankomst
till denna utkant af världen aldrig vetat, hvad det vill säga
att lefva skild från mänskligheten. Här afklipptes med ens
för henne allt umgänge med den yttre världen. Hon kunde
ej ens komma till närmaste granne utan att ro öfver en sjö,
och konsten att ro en båt hade hon aldrig lärt. Ingen väg
ledde till hennes hem. Det kan tyckas, att om någon
farmar-hustru skulle ha anledning att bli tungsint, skulle det vara
den, som vid så framskriden ålder plötsligt ryekes från det
rörliga lif, det umgänge, de seder och bruk, vid hvilka hon
ända från barndomen varit vand, och begrafves lefvande i en
människotom vildmark. Men det är så långt ifrån att den
kvinna, hvarom här är tal, visar spår till melankoli, att hon
tvärt om är en bland de mest belåtna, glada och lifliga
människor, jag någonsin sett, och det fastän hon nu bott i
vildmarken i 14 år, under hvilken tid hon endast två gånger haft
tillfälle att besöka en stad och under hela sju år ej ens varit utom
synhåll för den sjö, vid hvilken hennes hem är beläget. Flera
dylika exempel skulle kunna nämnas. Det måste bero på
något annat än farmlifvets "enslighet", att farmarhustrur bli
vansinniga. Jag tror, att farmare i många fall äro mindre
försiktiga vid valet af hustrur och taga sådana, som gifta sig
med dem mindre af kärlek till dem eller landtlifvet än af
begär att undslippa en tjänstekvinnas lott, och som kanske
äfven under andra omständigheter skulle blifvit förryckta. Eget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
