Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - “Prinsessan Ingeborgs vals”. En bild ur det svensk-amerikanska lifvet i Chicago. Af Otto Craelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13»
OTTO CRÆL1US.
Sverige. Därför blef Gus Ander hvarken klockare eller präst
utan i det stället skräddare liksom fadern — ett yrke, som
för resten både föder och kläder sin man, i all svnnerhet i
Amerika, dit ju alla de mera företagsamma och dugande af
Sveas söner och döttrar förr eller senare styra färden.
Var det någon, som nös?
Af nyssnämnda skäl kom äfven Gus Ander till Amerika.
Hans öden och missöden under de första åren af hans vistelse
i Chicago ligga ej inom ramen för denna lilla sanningsenliga
skildring, hur roande de sistnämnda möjligtvis än kunde
vara.
Tian var skräddare„ skötsam och skicklig i sitt yrke, vare
det nog sagdt, för att mina svensk-amerikanska läsare skola
förstå, att det måste gå honom väl här i landet. I många år
har han nu varit anställd som tillskärare i en större
skrädderiaffär "nere i sta’n", och med sin sas förtjänar han
dubbelt så mycket i veckan som en svensk-amerikansk
tidningsman med både penna och sax. Ovett anses dock
tidningsmannen förtjäna oändligt mycket mera än den skickligaste
skräddare, dock oftast utan sin förskyllan och värdighet.
Men det är ju bra att vara förtjänstfull på något sätt.
I Lake View är Gus Ander ägare till ett tre våningars
stenhus, och han är gift med dottern till klockaren i sin
hemsocken. Sin klockarekärlek har han följaktligen fått
tillfredsställd, om icke precis på det sättet, som han tänkt sig
från början.
Numera skulle det för öfrigt vara under hans värdighet att
bli klockare. I tidningar och på konsertprogram står det
alltid ett litet prof. och ståtar framför hans namn. I början
undrade jag, om han möjligen var lärare i någon
skräddare-akademi, men det är ingalunda förhållandet. Här i landet
tager man sig ju titlar, "om man så vill och hafva kan", och
då hvarje liten fiolgnidare, som ostraffadt får misshandla
folks hörselorgan genom att fräckt nog uppträda offentligt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
