Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från fosterland till fosterlandskärlek. Skiss af Johan Person
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 johan person.
en god vän, ingeniör Ernst Hammar, som var anställd vid
ett stort stålverk i en af de mera civiliserade, östra staterna.
Till honom skulle han först begifva sig och sedan se sig om i
Amerika — samt på återresan i Europa — innan han i
hemlandet med allvar toge i tu med sitt lifsverk, för hvilket han
ännu icke uppgjort någon bestämd plan.
Som ung, bildad resande med tillräcklig reskassa erfor han
i New York ingen hemlängtan, hvilken kunde tydas som
fosterlandskärlek. Icke heller visade han någon lust att klandra
det nya han såg eller mäta det efter svensk måttstock. Den
svenska måttstocken syntes honom på det hela taget så löjligt
liten. Han hade här en bestämd föreställning, att han höll
på att utbildas till kosmopolit. Och som sådan ansåg han sig,
när han ett par veckor senare anlände till den lilla, men
folkrika och lifliga fabriksstaden i New England och råkade sin
vän Hammar.
Denne förvånade honom. Hammar, som vistats åtskilliga
år i Amerika, var omgifven af en helt oeh hållet svensk
kulturatmosfär. Det första oeh djupaste intrycket Borgman fick
af honom var, att han använde Jönköpings
säkerhetständstickor. Efter en dags samvaro med honom skulle Borgman
hafva funnit det ytterst inkonsekvent, om han användt något
annat slag. Då och allt sedan framstodo ingeniör Hammar
och Jönköpings säkerhetständstiekor för Borgman som
representanter för det genuint svenska i Amerika och "tända
endast mot lådans plån".
Någon sådan svensk fosterlandskärlek som Hammars hade
Borgman icke råkat på i Sverige, ehuru han också rört sig i
sådana kretsar, där det fosterländska var på modet.
Hammar var en af de mera framstående ingeniörerna vid verket,
hade där infört vissa svenska metoder, som befunnits vara
bättre än de amerikanska, och var en af de ledande i stadens
svenska koloni — d. v. s. den del däraf, som ansågs för societet
oeh utmärkte sig genom exklusiv svenskhet i språk och seder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
