Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En predikan på vers - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN PREDIKAN PÅ VERS
strade och osade till pojkarnas stora förnöjelse.
Det var i regel Percy, stockholmaren, som plane-
rade anfallen och Bengt eggades af honom att
utföra dem. Sedan storskrattade de båda, båda
lika själfbelåtna.
Ibland lockade de Malla att smyga sig ner till
annexet, och då öfverbjödo de hvarandra i driftiga
påhitt och anslag.
— Får vi störa pastorn lite grand? — frågade
de och utan att vänta på svar trängde de sig in
till honom, snokande och fingrande på allt. Pa-
storn hade ett fotografialbum, bondgrant och
stort, men nästan alldeles tomt. Hela dess första
sida var fylld med exemplar af ett och samma
porträtt, en gammal gumma i landtlig helgdags-
stass med en fransad och blommig duk om huf-
vudet.
— Hvad är det för en bussig kärring?
— Det är min mor — sade pastorn stolt.
— Kors, så stilig — ropade Bengt gycklande.
— Ja, pastorn liknar henne — hånlog Percy.
Fnittrande undrade lilla Malla, hvarför pastorn
hade så många alldeles likadana porträtt af henne.
— Aldrig för mycket af det goda — svarade
Mod enkelt.
— Bravo, pastorn! Bravo! — skrålade poj-
karna och flickan kiknade af skratt. — —
Ett af deras älsklingsskämt var att pröfva hans
kroppskrafter.
— Pastorn är väl stark — frestade Bengt.
6o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
