Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elin Krampa - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELIN KRAMPA
verka» med pappa — och sedan, att pappa och
han åtminstone inte skulle motverka hvarandra?
— Jojomen — svarade kyrkoherden fnysande.
— Och se:n åkte han ut — med snälltågsfart !
- Ja, ut kom han.
— Likadant gick det med den gubben, som
kom och klagade, för att pappa hade underkänt
hans pojke i nattvardsläsningen.
— Nå, han var inte den ende, som burit sig
otillständigt åt af sådan orsak — tillfogade kyrko-
herden. — Jag fick verkligen leda ut själfva fru
Rosdal på Sandåkra, när hennes Knut hade blifvit
nekad att gå fram. Annars skulle hon väl ha
gråtit här hela eftermiddagen. —
Barnen blefvo med ens åter allvarsamma.
Knut Rosdal, herrgårdspojken på Sandåkra, hade
varit deras ende vän och lekkamrat. Men den
glädjen var längesedan förbi — och fastän det
skulle anses vara Knuts fel, mindes de dock med
skamsen och skuldmedveten saknad den yre och
godmodige, sorglöst lycklige Knut.
När Krampa blef kyrkoherde i Kilnäs, kom
han till en trakt, hvars natur och befolkning voro
honom alldeles främmande. Hans ståtliga yttre
och anseende såsom renlärig och kraftig predi-
kant skaffade honom visserligen ett mottagande
fullt af vördnad och stora förväntningar. Men
snart följde besvikenhet. Hans företrädare på
platsen hade varit barnfödd där, gammal vän och
bekant med så godt som hela sin församling.
Prästgården hade räknats som gifna medelpunkten
IOé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
