Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elin Krampa - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I08 ELÍN KRAMPA
gillade hans sträfvanden och åtgärder. Så stod
gamla fröken Sodell från början på hans sida och
följde blindt hans minsta vink. Därför hade ock-
så skollärarinnan vunnit den enastående och trots
allt afundade äran att bli familjevän i prästhemmet.
Men eljest hade det blifvit allt mera tomt och
liksom stelfruset öde kring familjen Krampa — i
synnerhet sedan fru Krampa, en mildt sorgsen
och eftergifven varelse, sjuklig och svag, dukat
under för det starka kustklimatet, så förfriskande
och bevarande för de motståndskraftiga, men så
farligt för de bräckligare.
Det första årtiondet i Kilnäs hade kyrkoher-
den och hans hus omgifvits af en folkets sårade
och vilda hätskhet, som röjde sig i stenkastning
mot prästgårdens rutor, hotfullt skrål och svor-
domar utanför grinden och knutarna, inbrott och
ofog i trädgården, ogenhet af alla slag. — När
vid ett tillfälle golfvet i Krampas arbetsrum skulle
omläggas, för att bli tätare mot källardrag, hade
arbetarna med afsikt användt våt sjösand till botten-
fyllning, så att tiljorna snart bucklades af fukten,
mögel växte i springorna, och tånglukt och unken
kyla gjorde rummet obeboeligt. Golfvet måste
brytas upp och allt göras om på nytt. — Nu
hade man tröttnat på dylika dåd, illviljan visade
sig icke mera utvärtes och öppet, men en rufvan-
de, förstulen lömskhet hade följt i stället, rotande
sig allt djupare, väntande läglig tid för utbrott.
Man kunde icke afgöra, om kyrkoherden
märkte detta, och om han i så fall sörjde eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
