Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elin Krampa - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELIN KRAMPA
var tillfreds. Han hade själf velat ha det så, men
hans egen ständigt växande köld och världsför-
gätenhet kunde icke tagas för pliktuppfyllelsens
lycka. Den liknade mera en kämpes väpnade själf-
härdning, än en martyrs undergifna trosvisshet.
Hjälplöst — och därför mångfaldigt bittrare,
fingo barnen vidkännas denna isande öfvergifven-
het. Tidigt skrämda och förgrämda gingo de en-
samma i den vida, kargt nakna bygden, fruktade
alla, valde helst ensliga stigar, smögo skyggt förbi
husen och genom byn, mera främmande hemma
i Kilnäs än någonstädes eljest.
Och lilla Elin, som aldrig varit hemifrån,
stod allramest ensam och öfvergifven på denna
plats, där hon var bunden med oslitliga bojor och
tynande växte upp till ett glädjelöst ungdomslif.
— Ja, så får vi inte mer — sade fröken Beata
och slog ihop händerna.
Man reste sig från bordet och bildade an-
däktig krets, medan Elin med sin sorgset klara
och fulländade betoning läste tackbönen för maten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
