Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elin Krampa - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 ELIN KRAMPA
Kilnäs förr. Mest öfverdrifvet uttalade han sig
om Elin: —
— Hon har vuxit till sig obeskrifligt. Jag
kan knappt tro mina ögon.
— Men Lars! — varnade fastern.
Och kyrkoherden såg lika misslynt ut som
Elin själf. Hon ville inte vara vacker, hon hade
ännu ingen att vara det för.
Men allesamman njöto de en nyvaknad hem-
trefnad. Äldste bror saknades, men det märktes
inte och låtsades inte om, han låg vid universi-
tetet och läste på sin sista examen, afskild från
all världen. —
En morgon, när Lars kom ner till frukost,
ensam för sent, fann han fadern plötsligt förstämd,
med den grubblande slutenhet i dragen, den mulna
blick, som de kände så väl från forna dar. —
Fastern såg brydd ut, Elin satt stum och stilla
som vanligt, och besvarade broderns morgonhäls-
ning vänligt undvikande. Lars gick fram och
gjorde sin lilla bugning för fadern. Kyrkoherden
klappade honom på höften och sade »god morgon»
med ett försök till fryntlighet.
— Hur står det till i dag — frågade Lars,
menande.
Fastern ville svara, men kyrkoherden förekom
henne.
— Jo du, det är tråkigt.–––- Den där slarf-
ven Bengt Kärr skall nu ändtligen i väg till Ame-
rika.
Han reser i början af nästa månad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
