Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Traditionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRADITIONEN
sig omkring. Så vaggade han stankande bort till
ett par bondgubbar, som med händerna på rygg
stodo och trampade i dörren till en kammare.
— Å, var snäll någon här och gå med dessa
till stationen — bad prosten och sträckte brefven
rätt ut i luften. Men ingen tog dem.
Hans blodsprängda ögon blänkte till i häpnad,
som om de inte trodde sig själfva. Då skakade
en krum och skäggig gammal bonde sitt snö-
hvita hufvud: —
— Vi ha nu inte kommit hit för att gå till
stationen med herr prosten Somlings bref utan
för att följa herr prosten Schaaf till grafven
sade han tryggt.
Somling blef dunkelröd och kastade hufvudet
bakåt, så att kragen skar in i halsens hängande
fetma. Men han fann sig snart, stoppade ner
brefven igen, och i det han tungt vände sig på
klacken, genmälde han högtidligt:
— Ja, äfven jag har kommit för att följa eder
prost till grafven.
Han var ombedd att förrätta jordfästningen,
och alla förstodo, hvilken betydelse han tillmätte
denna sin uppgift.
Kistan bars ut.
Jämte bärarnas dofva steg hördes endast snyft-
ningar och suckar samt prosten Somlings astma-
tiska stönanden, medan han ordnade kappan och
prästkragen. Endast han och änkan skulle åka
till kyrkan, de öfriga skulle gå efter. — I ett af
de sista leden mellan en gymnasist och en torpare
*35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
