Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En gåfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN GÅFVA
gamla kvinnorna. Men ingen spejade mer ängs-
ligt förväntansfullt än äldste gossen. Han glömde
allt, äfven sin egen gåfva. — Marta tycktes hvar-
ken se eller höra — blef blott litet blekare än
vanligt — då Jana stack en af de präktigaste
fjädrarna i hennes hand.
I salen blef det med ens tyst och stilla.
— Tack — sade Stubb-Marta tonlöst, men
räckte handen, och gumman tryckte den och
nickade.
— Nu har Jana snart inga fjädrar kvar —
utbrast den lille, som först tiggt. Och åter blef
det munterhet.
— Det är ock meningen, att de ska ges boit
— svarade Jana belåtet.
När hon i skymningen tog afsked för att gå
hem till sitt, sträckte äldste gossen mot henne
inte endast handen, utan öppna famnen. Han ville
tacka för både sin och Stubb-Martas fjäder.
28o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
