Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räddad idyll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RADDAD IDYLL 343
sig och gick i kaftan med hvit halsduk midt i
sommarvärmen, och klippte silkesskägget.
Ryttmästarfrun fann honom utsöktare än nå-
gonsin. Han hade blifvit så genomförandligad,
tyckte hon — så innerlig och vek, som ett sjukt
barn, som en ängel. Hon sade, att lidande och
pröfningar hade gjort honom nästan himmelskt
vacker. Men ändå ville hon hjälpa honom att
bära dem, i den lilla mån hon kunde. Hon satte
de härligaste rosor i vaser på hans bord, hade
med sig drufvor från drifhusen och delikata jord-
gubbar att svalka den stackars enslingen med.
Äfven tyngre tjänster förrättade hon, dammade af
hans bibliotek, ordnade papperen i expeditionen.
Kyrkoherden protesterade mildt.
— Det är inte rätt. Sådant är jag icke van vid.
— Det är mig så kärt att få göra det —
sade hon.
Och han höll till godo. Han upphörde all-
deles att störa sin hustru med förebråelser. När
de råkades i dörrar och trappor, snuddade han
förbi som en liten råtta och svarade på hennes
frågor med en undvikande nick eller något oarti-
kuleradt halsljud.
Fru Bovallius anade snart oråd. Det hade
blifvit misstänkt fredligt i huset och grannfrun
började förefalla alltför hemmastadd.
Men hon skulle nog ta vara på sitt och inte
låta någon locka kyrkoherden längre än han hade
lof att löpa. En dag, då hon visste, att han vän-
tade besök af ryttmästarns fru, beslöt hon att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
