Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA KAPlTLET. Farmor och gamla Kerstin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej var den lämpligaste och bytte därför till Magdas
lättnad om samtalsämne.
»I sommar får du bo uppe hos mig, hvad säger
du om det?» frågade hon.
»Hvar skall far bo?» frågade Magda tillbaka.
»Midt emot oss, i morbror Hans rum. Vi trodde,
det skulle bli för ensligt för honom att i år bo nere
i lilla flygeln.»
Där nere i de två trefliga gästrummen midt emot
mjölkkammaren, hade Magda och hennes föräldrar
bott alla föregående somrar. För sin del hade Magda
helst bott kvar där för att få vara far så nära som
möjligt, men farmor hade nog rätt. För honom hade
det helt visst varit påkostande att bo där också i år.
Och därför kväfde hon sin egen önskan och sade att
hon gärna bodde uppe i farmors rum. Det var ju
i alla fall blott några steg öfver vinden, så var hon
hos far.
»Jag skall följa dig upp», sade farmor, »och hjälpa
dig packa upp din koffert. Men det är ej värdt, att
Gertrud följer med, för då blir det bara prat och
ingen ordning med någonting.»
Magda kastade i förbigående en längtande blick på
kusinen, men följde lydigt den gamla frun, som trots
all sin blida vänlighet hade en ytterst bestämd vilja,
för hvilken de flesta och till och med Magda utan
knot böjde sig.
Farmor blef tidigt änka, och sedan hon för många
år sedan släppt sina gossar ut i världen att efter
slutade studier på egen hand pröfva sina krafter, hade
hon haft sitt hem i Tomteboda prästgård såsom hjälp
och sällskap åt sin ogifte bror samt värdinna för hans
hus. Och så väl fyllde hon sin plats, att doktorn
ofta skämtande sade, att han tackade Gud, att han
aldrig gift sig, och så varmt fästade voro de två
syskonen vid hvarandra, att allt hvad som intresserade
den ena intresserade äfven den andre.
Och farmors barn hade i morbror Hans så godt
som sin andre far, och det blef snart en kär vana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
