Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SJUNDE KAPITLET. I farmors rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade det ej blifvit någon arrest af. Det går bra
orättvist till här i världen; hennes uppsåt och
handling voro precis densamma, antingen det var kantorn
eller Gertrud som råkade bli offret, men i första fallet
ådrogo de henne straff, i det andra icke, endast
därför att kantorn var något ålderstigen.
Ja, det hade sina oomtvistliga fördelar att vara
gammal; då fick man göra hvad man ville, och ingen
tordes bråka med en. Men i träd kunde man likväl
ej klättra eller rasa i hövolmar eller leka med dockor.
»Nog kunde väl ändå Gertrud komma upp och
prata bort en stund med mig», tänkte Magda vidare
och följde med förströdd min en humlas dans på
fönsterrutan, »men hon håller naturligtvis ihop med
de andra. Det vore i alla fall roligt att vara lika snäll
som Gertrud, som sällan gör något galet eller råkar
illa ut.»
Magda gäspade; det sakta suset i lönnen var
söfvande. Hon kastade en pröfvande blick på soffan,
som såg sval och inbjudande ut med sitt rödrandiga
öfverdrag, och förflyttade hastigt sin lilla person till
den gamla vännen, hvilken många gånger förr
förhjälpt henne till sömn.
Men innan hon somnade, kastade sig ångern än
en gång öfver henne, och det så häftigt, att tårarna
rullade utför hennes kinder. Hur många gånger hade
hon ej setat här på soffan bredvid farmor och blifvit
tröstad och smekt, då hon kommit till henne med
sina små bekymmer och sorger. Och nu lönade hon
henne på detta sätt!
»Det är bara jag som är stygg», snyftade hon för
sig själf, »alla de andra äro snälla. Men jag skall
bli snällare än alla de andra, och jag skall visa
dem, att jag kan vara lika förståndig som Gertrud
och ännu mer.»
Om farmor hört dessa föresatser, hade hon sagt,
att man ej bör lita för mycket på det egna jaget,
men nu var hon ej där, och Magda frossade ostörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
