Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TIONDE KAPITLET. Till Gerhard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Försök att sitta stilla i fem minuter, kära barn.
Gertrud har inte rört sig ur fläcken på en hel timme,
men du far upp och ner, som om du hade
kvicksilfver i kroppen.»
»Jag bara tittar efter, om det inte skall klarna
snart», sade Magda.
»Ju mer tålmodiga vi äro, dess förr låter Gud det
klarna», inföll farmor, och lektorn nickade
instämmande, ty han förstod den mening, som låg gömd
under orden. »Det finns ett ordspråk, som säger:
’efter regn låter Gud solen skina’.»
»Ja, det är klart, för det kan väl inte regna jämt
heller», mumlade Magda vanvördigt; mönsterflickan
hade låtit sig spolas bort af regnfloderna.
»Skall inte Kerstin ta sig en dusch under
stuprännan», föreslog Harriet oskyldigt.
Gumman gaf henne en onådig blick.
»Jag hvarken duschar eller badar, så att folk ser
det», svarade hon kort.
»Nej, det kan jag så väl förstå», instämde Harriet
lika oskyldigt som förut.
Gertrud såg förvånad ut, ty Harriet brukade sällan
vara spetsig, men hon hade ej hört hur Kerstin nyss
gjort en skämtsara antydan på Gerhard, som den unga
flickan tyckte kräfde en liten hämnd.
Gertrud vek ordentligt ihop sin näsduk, som hon
slutat fålla.
»Jag vet hvad vi skola göra, Magda», sade hon,
plockade trådarna från sin klänning och reste sig upp.
»Hvad då?» sporde Magda håglöst.
»Jo, vi skola skrifva till Gerhard.»
Några dagar förut hade doktorn mottagit ett
kortbref, hvari Gerhard underrättade att han anträdt sin
utländska resa och att hans adress under ett par
veckor var Berlin.
Harriet rodnade omotiveradt och böjde sig djupare
öfver arbetet, men Magda klarnade litet, ty i vanliga
fall tyckte hon om att skrifva bref. Så mulnade hon
åter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
