Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TIONDE KAPITLET. Till Gerhard. - ELFTE KAPITLET. Nere hos Kerstin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Många hjärtliga hälsningar från vännen Harriet.»
Litet oroligt tog hon de få orden i skärskådande,
oviss om ej en mer afmätt hälsning varit bättre på
sin plats efter det kyliga afskedet.
»Hvad funderar du på? Tänker du skrifva mer?»
frågade Gertrud smått otåligt.
»Nej för all del», svarade den unga flickan
hastigt, inom sig tilläggande: »Jag har kanske redan
skrifvit för mycket.»
När hon på kvällen låg och tänkte på att brefvet
nu anträdt sin utländska resa, till att börja med i
förvar hos Jonas, som måste in till staden för att
sälja ett par kalfvar, var hon dock i själ och hjärta
ganska belåten med att hon skrifvit som hon skrifvit.
-
ELFTE KAPITLET.
Nere hos Kerstin.
Kerstin gick och plockade i ordning i sin
kammare, ty hon väntade storfrämmande, ’Olof’ med
dotter och systrarna.
När lektorn hörde, att flickorna voro nerbjudna
till Kerstin, förklarade han för att göra gumman
glad, att han ville göra dem sällskap. Och han
vann sin afsikt, ty Kerstins ansikte strålade, och
hon var vid det briljantaste lynne under hela
förmiddagen. Nu gick hon, som sagdt och stökade
därnere. Ur den ena byrålådan tog hon upp flera
småsaker, hvilka voro omsorgsfullt inlindade i
silkespapper.
Den vackra duken, som hon fått till julklapp
af Harriet breddes ut på byrån, på ömse sidor om
spegeln ställdes vaserna, ’Olofs’ sista present, och
midt framför spegeln placerades Magdas nåldyna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
