Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SEXTONDE KAPITLET Misstämning. - SJUTTONDE KAPITLET. Gertrud når sitt mål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke haft tid att lägga märke till om Gertrud var vid
godt lynne eller ej, men att hon för sin egen del hade
’förfärligt roligt’.
»Det är icke det, som frågan gäller», invände
lektorn med ovanlig skärpa i rösten. »Hvad jag vill
veta är om du på något sätt varit ovänlig mot
Gertrud?»
Magda tänkte efter litet, innan hon svarade.
»Nej, inte har jag precis varit ovänlig, men hon
har varit så konstig och ledsam de sista dagarna,
och därför —»
»Därför har du låtit henne känna att hon varit
öfverflödig. Tror du inte du också skulle känna dig
sårad, om du vore i hennes ställe? Den där
öfverlägsna, tvärsäkra minen du antagit under sista
veckan, klär dig inte alls, min flicka.»
Lektorn tyckte visserligen, att äfven Gertrud
förändrat sig till sin nackdel, men det ville han
naturligtvis ej säga högt.
Magda kände sig emellertid träffad. Lizzie hade
sagt henne, att hon var en ’söt och näpen unge’, och
detta beröm hade gjort henne icke så litet
öfverrnodig.
Den klarsynte lektorn hade så väl märkt, att
’småflickorna’ af olika anledning råkat ur
jämnvikten, och därför gladde det honom nu, att se dem så
hjärtligt omfamna hvarandra.
»Gud ske lof, nu är det, som det skall vara igen»,
tänkte han och gick vidare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
