- Project Runeberg -  Den gamla prästgården /
170

(1905) [MARC] Author: Ebba Nordenadler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - NITTONDE KAPITLET. Festen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Hvad tänker du prata med dem om?» frågade
Magda och stannade helt hjärtängslig utanför dörren.

»Det kan jag väl inte veta på förhand. För resten
är det de, som först börja tala med oss, kan du förstå.
Men om du talar något med tant Dorotea Alm, så
glöm inte bort, att den största glädje man kan göra
henne är att säga någon artighet om hennes utseende.»

Magda uppställde i tankarna för sig den gamla
frökens föga sympatiska bild och drog en djup suck.
Uppdraget föreföll henne outförbart.

»Hon blir kanske ond i stället och tror att man
gör narr af henne.»

»Nej för all del, hon inbillar sig, att hon ser bra
ut än.»

Gästerna hade nu spridt sig också in i
sängkammaren, men i förmakssoffan tronade fortfarande
friherrinnan Örnklo. Hon var en stor och korpulent
fru och lämnade ej annat än i nödfall den plats hon
för kvällen intagit. Hennes bekanta och vänner, som
visste detta, uppvaktade henne turvis, ty fastän hon
själf ej hade mycket att säga, förstod hon konsten
att höra på andra och var därför mycket eftersökt.
För tillfället hade hon vinkat till sig pastorskan, som
uppmuntrad af hennes vänlighet med stor
virtuositet behandlade sitt älsklingstema: jungfrurna, hvilka
ständigt vållade henne de största bekymmer. Ty det
vankades små löner och strängt arbete i
komministergården, hvilket hade till följd ett ständigt ombyte af
tjänstfolk.

Fru Dahl hade samlat omkring sig en krets af
fruar, hvilka intresserade åhörde hennes lifliga
beskrifning på en Köpenhamnsresa, som hon samma
sommar företagit.

»Stockholm, kära ni, är en obetydlig småstad mot
Köpenhamn», förklarade hon. »Köpenhamn är
fullkomligt kontinentalt» — detta yttrande använde hon
med förkärlek — »och helt enkelt charmant, i alla
afseenden charmant.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:34:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prastgar/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free