- Project Runeberg -  Den gamla prästgården /
171

(1905) [MARC] Author: Ebba Nordenadler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - NITTONDE KAPITLET. Festen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Väninnorna lyssnade ifrigt, smått generade öfver
att de i sin okunnighet trott Stockholm vara en stor
stad.

Gertrud, som älskade alla slags reseskildringar,
slöt sig till detta sällskap, men Magda, som hade sin
fars förmaning i tankarna, fick syn på fröken Alm,
som satt för sig själf, med förströdd min bläddrande
i ett album, medan hennes blick då och då flög bort
till salen, där de herrar, som ej dragit sig upp i
doktorns rum, uppehöllo sig.

Magda drog fram en stol till henne och gaf henne
helt vänligt åtskilliga upplysningar om de många
porträtt, som voro henne obekanta och följaktligen
tämligen likgiltiga. Detta kom den lilla flickan snart
under fund med och försjönk i åskådning af den
gamla frökens ansikte för att utfundera en artighet,
som ej gick för långt på sidan af sanningen.

»Hvarför betraktar du mig så noga?» frågade tant
Dorotea småleende, något förvånad öfver den
plötsliga tystnad, som inträdt efter den föregående
talträngdheten.

Magda gaf sig själf en liten nick; nu visste hon
hvad hon skulle säga.

»Tant ser tio år yngre ut än i fjol», förklarade
hon utan att bry sig om några inledningar.

Fröken Alm upptog alltid med en viss
misstänksamhet hvarje häntydning på sin ålder, men då det
var tydligt, att den lilla flickan velat säga en artighet,
smålog hon fortfarande.

»Det var roligt, att du tycker så, men jag vet inte
själf hvarpå det skulle bero.»

Magda lade hufvudet litet på sned och smålog
tillbaka.

»Det beror nog på, att tant fått så vådligt vackra
hvita tänder», sade hon med uppriktig beundran.

Verkan af detta yttrande var ögonblicklig.
Fröken Alm slog igen albumet med en smäll, gaf Magda
en förkrossande blick och gick sin väg så rak i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:34:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prastgar/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free