Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Tiden före 1880 - 2. Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDEN FÖRE 1880.
följetongen. Alldeles ny var inte denna idé; små skisser hade någon
gång tidigare förekommit i avdelningen under strecket, och i den efter
engelskt mönster uppsatta Revue de Paris hade utgivaren Véron 1829
begynt införa romaner styckevis i varje häfte. Girardin är emellertid
den förste som tillämpat detta tillvägagångssätt i dagspressen.
Tidpunkten kunde ej vara lämpligare; romantiken hade infört den
historiska romanen, som Alexander Dumas och andra gjort oerhört populär,
och i dess spår följde den realistiska samhällsromanen. Aldrig förut
hade prosaberättelsen varit så omtyckt, och förbundet mellan dagblad
och roman visade sig genast vara en för båda parterna synnerligen
förmånlig affär. Inom kort hade nästan alla de stora tidningarna sin
romanföljetong, mestadels någon äventyrshistoria från forntid eller
samtid, levererad av författare som Soulié, Féval, Paul de Kock o. a.;
till och med den förnäma Journal des Débats värvade ej blott Dumas
utan ock Eugène Sue för sina spalter. Den senare erhöll här för sina
beryktade Parisermysterier 26,500 francs, den förre för Greven av
Monte-Cristo över 33,000 — för den tiden vackra summor —, och
Siècle gav årligen ut mer än 100,000 fr. på sin följetongsavdelning.
Vittnesbörd om rörligheten och mångsidigheten i den franska
kulturen och den franska pressen under denna tid gav uppkomsten av
så olikartade organ som Globe, först språkrör för den romantiska
skolan, sedan för Saint-Simonisterna, Univers, där Louis Veuillot förde
ultramontanismens talan, Avenir, där den bekante aposteln Lamennais
predikade sin ideella kristendom, Les Guêpes, med vilket Alphonse
Karr begynte boulevardpressen o. s. v.
Alla de förändringar vi sålunda sett genomförda i den franska
pressen under loppet av en människoålder hade givit tidningarna ett helt
nytt utseende; i stället för små kvartlappar voro de ståtliga fyrspaltiga
folioblad. Genom billighetstidningarnas (utom La Presse och Le
Siècle även Le Constitutionnel) stora upplagor hade Parispressens
sammanlagda spridning utom Paris på 10 år (från 1836 till 1846) stigit
frán 70,000 exemplar till bortåt 200,000. De äldre och dyrare
tidningarna hade däremot helt små upplagor på några få tusen ex.; blott
Débats kom upp över 10,000. Utvecklingen företedde emellertid icke
blott lysande sidor. För de samtida kunde denna pressens och
litteraturens popularisering få utseendet av en industrialisering, under
vilken de höga syftena försvunno. Sainte-Beuve t. ex. klagade
däröver, och en åskadlig skildring av förhållandena gav Balzac i sin
roman »Illusions perdues» (1838). Han förtäljer där om en ung mans
karriär såsom journalist, och det blir till en besk satir. Balzac hade
sina privata skäl därtill, då han gång på gång hade
sammandrabbningar med de davarande tidningarna i Paris. Finge man tro honom,
] R
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
