Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Tiden före 1880 - 3. Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDEN FÖRE 1880.
Preussen måste bli kärnan i ett enat Tyskland, därom voro många
ickepreussare övertygade, och Bismarck hade sina bästa medarbetare i
dessa frivilliga entusiaster. På flera håll utom Preussen uppstodo
organ, som anslöto sig till detta. I Bayern t. ex. Münchener Neueste
Nachrichten, upprättat 1848 såsom ett anspråkslöst, för småfolket
tillrättalagt utdrag ur andra blad, men under 1860-talet med verklig
betydelse såsom förkämpe för enhetstanken under preussisk ledning
och senare Bayerns största och mest lästa blad. Ett annat exempel
erbjuder veckorevyen Grenzboten, som under Gustav Freytag hyllade
samma riktning och i många år var ett både politiskt och
kulturellt organ av hög rang, det enda som kan nämnas i bredd med de
engelska veckoskrifterna.
Grenzboten utgavs i Leipzig; medan vi icke uti England och än
mindre uti Frankrike hade anledning att befatta oss med annat än
huvudstadspressen, måste vi i Tyskland taga hänsyn till den
nedärvda decentralisationen. En följd av den voro också de begränsade
upplagorna; ännu 1870 hade blott ett tjugutal tyska dagblad upplagor
av mer än 10,000 exemplar och blott två, Kölnische och Volks-Zeitung
i Berlin, nådde upp till 35,000. Med utvecklingen av industrien
och storstäderna inträdde sedermera andra förhållanden också för
pressen.
Om den tyska pressen gjort sin insats i politiken, så kan den dock
i detta hänseende icke mäta sig med den franska, än mindre med den
engelska. Dess egenart ligger fastmera på det kulturella området.
Kölnische Zeitung gör anspråk på att ha först av alla tyska tidningar
1838 upprättat en fast följetongsavdelning »under strecket». Formellt
må detta ha sin riktighet, men det är orätt att härvid räkna blott med
det franska föredömet; inhemska förutsättningar äro också att
ihågkomma. Alltifrån mitten av 1700-talet hade det blivit vanligt att de
tyska nyhetstidningarna åtföljdes av en »lärd» bilaga, och denna —
låt vara att den oftast var torr och pedantisk — inrymde uppslaget
till den senare populärt kulturella följetongen. Vad behandlingssättet
åter angår, hade man ju också bredvid de franska, en Jules Janin och
andra, inhemska mönster i Börne och Heine. Den tyska soliditeten
tog i längden ut sin rätt, följetongen blev här mera vetenskaplig till
sitt innehåll och tyngre i sin form. Därjämte är att lägga märke till
att vad i Frankrike blott Journal des Débats och Temps erbjödo sina
läsare, det fann man och finner man — naturligtvis med vederbörliga
reduktioner — uti alla tyska tidningar, som hålla på sitt anseende.
Också här gäller den decentralisation, som skapat mängden av smärre
kulturella samhällen.
46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
