Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Tiden före 1880 - 3. Tyskland - 4. Förenta staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA.
Att närmare syssla med Österrikes press torde vara överflödigt;
blott en tidning skall här nämnas. August Zang hette en f. d. officer,
som sysslade med allehanda affärer, en tid drev han ett. wiener-bageri i
Paris och gjorde idär sina iakttagelser rörande tidningarna. Följden
blev, att han vid revolutionen 1848 fann läget lämpligt att i Wien sätta
upp ett eget blad, Die Presse. Namnet röjer redan förebilden; liksom
Girardin ville Zang för en kreutzer skänka ett läsvärt dagblad, och
det lyckades. Det fick t. o. m. en viss betydelse som liberalt organ
och kunde från 1860-talet draga nytta av den då utvidgade
tryckfriheten.
Då Zang emellertid tycktes väl starkt lägga an på det ekonomiska
utbytet, bröto sig några medlemmar av redaktionen ut och satte upp
en ny tidning Neue Freie Presse, som snart växte den gamla över
huvudet. Den blev den tongivande i Wien, tidtals kanske också den
mest inflytelserika, i alla händelser den enda där med europeiskt rykte.
I spridning var den på 1870-talet jämställd med de främsta tyska, och
liksom dessa hade den en utmärkt kulturell följetong. Anatole France
och Georg Brandes t. ex. voro i något senare tid där gärna sedda
gäster, och dessa två namn ge en föreställning om nivån uti denna
avdelning.
4. FÖRENTA STATERNA.
Den amerikanska pressen — varmed i det följande städse förstås
pressen i Förenta staterna — räknar liksom större delen av den
europeiska 1830-talet såsom den första etappen i sin moderna period.
Dessförinnan ligger redan ett gott stycke utveckling.
Påfallande sent uppträda de första dagliga tidningarna; 1784 en
i Philadelphia, 1785 den andra i New York. Högst överraskande är
också uppgiften att den första religiösa veckoskriften icke är äldre
än 1814. Härmed må nu vara hur som helst, av åtskilliga andra
notiser och data, som meddelas i de amerikanska presshistorierna,
framgår att livlig rörelse härskat i facket redan på 1820-talet. Så t. ex.
förtäljes det, att 1823 startades det första societetsbladet, N. Y. Weckly
Mirror, vilket skall hava gett upphov till uttrycket the upper ten, och
att 1827 damerna fått sin egen tidskrift i Ladies’ Magazine o. s. v.
Anledningen till denna rörlighet är icke heller svår att upptäcka.
Redan under århundradets första decennier finna vi en livlig
verksamhet för upprättandet av skolor, och detta icke blott genom insatser
från filantropiska föreningar utan också genom åtgärder av de
särskilda staternas, nämligen de östra, New Englands, myndigheter.
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
