Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tiden efter 1880 - 7. Förenta staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDEN EFTER 1880.
Det intryck en europeisk läsare får är icke alldeles det han väntar.
Nog är pressen i U. S. A. begiven på sensation, om det finns tillfälle
därtill, men var är den icke det? Materialet är måhända rikligare där
borta, det uppsökes med större iver, och det utstyres med grövre drag
och starkare färger, men den amerikanska prägeln sättes på pressen
i än högre grad av något annat. Vad européen framförallt häpnar över
det är den otroliga mängd strunt, som fyller dessa jätteblad. Mestadels
kanske jämförelsevis oskyldigt skvaller, men ohjälpligt tarvligt,
småstadsaktigt strunt. Betecknande äro rubriker sådana som dessa:
MRS JONES WON’T ADMIT WEDDING.
MILLIONAIRES BET ON A SNAKE FIGHT.
CHICAGO CHURCH GIRL ACCUSES MILLIONAIRE.
ATHLETICS MAKE JOHN D. FORGET HIS MONEY.
1860 gav Horace Greeley en vän, som skulle starta en
landsortstidning, några förhållningsregler; den första lydde: »Börja med klart
medvetande om att det, som djupast intresserar en vanlig mänsklig
varelse, är han själv; därnäst är han mest upptagen av sin granne.»
Satsen gäller säkerligen jorden runt, men det hör väl till den
genomförda demokratien i U. S. A. att man finner den så gladeligen tillämpad
i pressen. Det har emellertid förnummits ett behov av ett vackert
namn på denna lilla svaghet, som fått så stora proportioner, och så
fann någon på att säga, att nyhetens värde icke berodde på händelsen
som faktum, utan på det »human interest» den kunde äga.
Termens innebörd och över huvud hela andan uti den amerikanska
journalistiken kan man inhämta ur läroböckerna i facket. Sedan
Pulitzer stiftade sitt college, har antalet sådana institut vuxit till
ett fyrtiotal. I programmet för det, som är inrättat vid Colorados
universitet, upptagas dels allmänbildande ämnen, »cnär journalistiken
fordrar vidsträcktare kunskaper än något annat yrke», dels tekniska
övningar med handledning i »utbildning av speciellt journalistisk
talang», dessa sistnämnda förlagda till de två senare åren av de fyra
kursen omfattar.
De läroböcker, som skrivits att tjäna vid dessa övningar,
ådagalägga en förening av anglosaxisk realism med tysk systematik, som
är ganska karakteristiskt amerikansk, skulle jag tro — den möter
också i många vetenskapliga verk. Vi taga en 1921 utgiven Handbook
for Newspaper Workers av G. M. Hyde, associate professor of
journalism vid Wisconsins universitet. (Iin annan med något högre syften
&So)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>