- Project Runeberg -  Pressens utveckling under det nittonde århundradet /
81

(1924) [MARC] Author: Otto Sylwan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tiden efter 1880 - 7. Förenta staterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRENTA STATERNA.

är W. G. Bleyer, Newspaper Writing and Editing, 1913.) Den blivande
reportern får här noggrann förteckning på alla de uppgifter han skall
skaffa och alla de personer han skall utfråga, då det gäller t. ex. en
eldsvåda. Och vidare huru notisen sen skall skrivas, huru de viktigaste
fakta skola sättas först, huru rubrikerna skola avfattas o. s. v. Hyde
medger att strävan efter en individuell form nog kan vara lovvärd,
men han anser det bättre att hålla fast vid den i detalj fastställda
typ, som lång erfarenhet ådagalagt vara den bästa, som
utexperimenterats för genomsnittsläsaren, och som denne är van vid. — Den
demokratiska standardiseringen är genomförd även i nyhetsfabriken.

Viktigt är att notisen om möjligt får »dramatiskt» liv, att den blir
en verklig »historia», och att den, därest tillfälle gives, erhåller ett
vmärke» (feature), som skänker den »human interest». Om Susie Brown
bryter benet, så är det ingenting märkvärdigt, men om det sker under
kuriösa omständigheter, så får faktum nyhetsvärde. Att nordpolen
upptäckes, är icke i och för sig så intressant som de lidanden och
faror, dess ’uppnående kostat. »Human interest» betecknar egentligen
sensationsvärdet, men detta inrymmer icke blott skräck och
medlidande utan lika mycket lustiga saker; löjen och tårar höra samman
i populär smak.

Man frestas tycka att slikt kunde fås lika bra för mycket billigare
pris, med mindre apparat och möda. Varför skola dessa sensationer
väckas just av det senaste mordet eller benbrottet eller
misstaget? Aktualiteten ger visserligen ett plus, men det tycks närmast
bero på sportintresset, på reporternas tävlan att komma först.
Egentliga nyheter, sådana av verkligt värde, äro skäligen likgiltiga för den
stora publiken, och att det ödslas oändligt med dollars på telegram
från alla världens kanter, hänger väl mest på den reklam som kan
göras därmed. Att däremot chefen för lokalavdelningen är den
viktigaste personen i redaktionen, är allmänt erkänt.

Att närmare gå in på huru lokalreportaget fungerar torde vara
överflödigt; skildringar därav hava allt emellanåt kunnat läsas i vår
egen press, och jag hänvisar till en sådan i Ord och Bild 1913, där Lisa
Hellberg livligt och hänfört berättat huru det går till i N. Y. Times.

Några ord likväl om de mest framträdande dragen, vilka belysa det
faktum, att i allt som hör tekniken till amerikanarna varit
föregångsmän. Från dem härstamma alla dessa grepp, som efter hand —
vanligen väl genom engelsk förmedling — dyka upp i våra egna tidningar.

Under slutet av förra århundradet ansågs användningen av
intervjuen som det mest framträdande tecknet på att en redaktion höll sig
up to date i sina metoder. N. Y. Herald gör anspråk på att redan 1859
hava meddelat en sådan, men det var ett enstaka fall utan omedelbara

sl1
6—2.33644. Sylican, Pressens utveckling under det 19:e årh.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 10:36:31 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pressens/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free