Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tiden efter 1880 - 7. Förenta staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA.
veckobladen till dagspressen avhängde givetvis av
reproduktionsmetodernas fulländning, i synnerhet av möjligheten att med yttersta
snabbhet få klichéen färdig. Och därmed dröjde det. Redan 1884
började emellertid Pulitzer att i World införa bilder, de ökades efter
hand, och på det nya århundradet faller illustrationens segertåg i
dagspressen, i text och i annonser, i den förra dels för att återge
aktuella bilder till dagshändelserna, dels för att kommentera dem i
satiriska teckningar (cartoons, som sporadiskt förekommit långt
tidigare), dels för att berätta lustiga historier i en serie av situationer,
— dessa båda sistnämnda slag speciellt amerikanska. Uppkomsten av
dagblad, där bilden är huvudsak och texten har tabloidform är
däremot engelsk, men på sistone har i New York ett sådant, Daily News,
haft en desto våldsammare framgång. (Det tillhör den stora firman
Scripps-Howard, som äger ett trettiotal dagblad på skilda orter.)
Att journalisterna icke blott skola berätta om mer eller mindre
märkliga handlingar, utan själva utföra sådana, är ett mycket använt
slagord. Det bör väl icke åsyfta vanliga reporterbragder, utan något
annat. Skulle man därmed förstå större företag, utrustandet av
expeditioner t. ex., så har Herald äran av initiativet, då den 1870
utsände Stanley, en emigrerad walesare, vars verkliga namn var J.
Rowlands, för att uppsöka missionären Livingstone i det inre av Afrika.
Menar man åter igångsättandet av sociala och liknande
undersökningar eller kampanjer för någon reform, så torde engelsmännen hava
minst lika rätt att nämnas först. Redan på 1840-talet läto Times och
Morning Chronicle verkställa utredningar av detta slag, om resp.
den hungersnöd, som uppstått på Irland efter potatisskördens
felslående, och om industriarbetarnas villkor.
Det torde vara en mycket spridd föreställning att den amerikanska
pressen, den gula i synnerhet, är skäligen lögnaktig, och för denna
kunna åberopas icke minst uttalanden just av amerikaner. Vi lämna
här åsido de tillfällen, då chauvinismen spelar in; vid sådana blir
pressen överallt partisk, och i U. S. A. bli uttrycken naturligtvis grövre
än annorstädes. Vidare kan det konstateras, att nyheterna från
utlandet där tillyxas framförallt i sensationssyfte; det sakliga, politiska
intresse, som skulle kräva verklig upplysning på detta område,
saknas. Å andra sidan måste givetvis det lokala reportaget, i den mån
det kan kontrolleras av vilken läsare som helst, vara tillförlitligt.
Men också här kunna synpunkterna, sympatierna och antipatierna
ej blott ändra belysningen utan förskjuta fakta.
Den berörda, inhemska kritiken härflyter dels från tidningsmän
av den äldre skolan, dels från teoretiska sociologer, dels och i synner-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>