Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tiden efter 1880 - 7. Förenta staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDEN EFTER 1880.
konsekvenser. Först ett eller annat årtionde därefter blev den vanlig
för att sedan åter bli mer sällsynt. Det vill säga, själva den dialogiska
formen användes nu mindre, men utfrågningen florerar ju i högsta
måtto; även de högst uppsatta finna sig i detta nödvändiga onda,
numera — också efter amerikanskt mönster — stundom förljuvat av
att reportern är kvinnlig. Men amerikanarna hava också funnit på
ett motdrag. Utfrågaren släppes icke längre fram till firmornas chefer,
utan mötes av dessas pressagenter, som hava att förse tidningarna med
— lämpligt valda och avfattade — upplysningar om vederbörande
affärer; att dessa herrar också hava att se till, att icke några andra,
icke auktoriserade uppgifter inflyta, är självfallet och, naturligtvis,
i grunden ännu viktigare. Ensamt i New York hålla 1,200 finans-,
handels- och industriföretag sådana pressagenter och -kontrollanter.
Var och en, som haft något nummer av en amerikansk tidning i
sin hand, har slagits av dess oerhörda omfång — låt vara att våra egna
numera hava tilltagit mycket. Pappersförbrukningen är också
kolossal; man har beräknat att per individ åtgår årligen i U. S. A. 130,
i England 76, i Tyskland 45 och i Sverige 36 (engelska) skålpund därav
för tryck. Man undrar hur folk hinner läsa allt detta; hemligheten är:
det läses icke. I Chicago anställdes för något år en statistisk
undersökning av den tid tidningsköpare ägna sina blad. Av de 2,000
insamlade uppgifterna framgick att 75 2. på ett morgon- och ett
aftonnummer använde tillsamman blott 15 minuter; de övriga förbrukade
mera, somliga ända upp till två timmar.
För dessa, som icke hava eller icke ge sig tid att mer än ögna på
tidningarna, äro rubrikerna vägvisare, desto mer nödvändiga, ju mer
omfånget växer. Men de ha blivit något annat tillika; i det ovan (s. 50)
avbildade exemplaret ur N. Y. Herald finns det icke blott en rubrik,
som nödtorftigt angav ämnet för artikeln, utan flera, som redan
antydde det viktigaste av dess innehåll. Och av denna art äro de
moderna rubrikerna, vilkas avfattande kräver en särskild teknik, och som
på senaste åren trängt fram även till oss. Kommer så härtill, att
ämnet är av sensationell beskaffenhet, så måste stilsorterna givetvis
stå i förhållande därtill, och så få vi dessa första sidor som se ut som
affischer. .
Snabbläsarna behöva nu icke mer än se på de sammanfattande
rubrikerna för att få besked om de viktigaste nyheterna. Men för
dessa — de äro talrika, som vi nyss sett —bli själva artiklarna ju
överflödiga, och varför icke då trycka tidningar med bara rubrikerna?
Denna slutsats har också, som vi strax skola se, dragits, och i de
modernaste populära bladen har texten inskränkts till ett minimum (tabloid).
Till utfyllnad tjäna därvid bilderna. Överförandet av dem från
s2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
